Befolkningen i Västerbotten blir allt äldre samtidigt som kostnaderna för sjukvården ökar. För att möta denna utveckling behövs en kraftsamling för medicinsk forskning.
I dag är 20 procent av invånarna i Västerbotten, 52 000 personer, över 65 år gamla. Det kan jämföras med 12 procent, eller 28 000 personer, 1968. Motsvarande siffra för landet är i dag 19 procent och beräknas stiga till över 25 procent till 2060.
Denna demografiska förändring ökar trycket på den redan hårt belastade sjukvården. I Västerbotten har sjukvårdskostnaderna ökat med nio procent bara mellan 2008 och 2012. I Sverige har vårdkostnaderna under lång tid stigit mer än BNP (bruttonationalprodukten). Världsbanken beräknar att vårdkostnaderna inom EU kan komma att öka från åtta till fjorton procent av BNP till 2030.
Samtidigt som befolkningen åldras och vårdkostnaderna ökar halkar Sverige efter vad gäller medicinsk forskning och tillgången till nya behandlingar. Enligt Vetenskapsrådet har Sverige i en internationell jämförelse halkat ned från fjärde till åttonde plats vad gäller biomedicinsk forskning och från tredje till sjätte plats när det gäller klinisk forskning. Antalet anställda i läkemedelsföretagen har minskat med 43 procent sedan 2001. En brittisk studie visar dessutom att svensk vård inte använder innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder – bland 14 undersökta länder hamnar Sverige på näst sista plats.
Sverige har fortfarande en chans att värna arvet som en ledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa och välstånd. De satsningar som utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterade i 2012 års forsknings- och innovationsproposition var ett viktigt steg i rätt riktning. Nästa steg bör vara en svensk strategi för life science, det vill säga en handlingsplan med tydliga åtgärder, tidsplaner, ekonomiska resurser, ansvarsfördelning och mätbara mål. Syftet är tvåfaldigt: dels att medicinsk forskning och företag ska utvecklas i eller flytta till Sverige, dels att medicinska framsteg ska komma befolkningen till godo.
För att syftet ska uppnås krävs en ökad investering. För varje skattekrona som i dag läggs på vård, läggs två öre på medicinsk forskning. En Sifo-mätning visar att 76 procent av befolkningen tycker att det är för lite. De offentliga satsningarna på medicinsk forskning och dess tillämpning bör fördubblas och på sikt motsvara fyra öre per vårdkrona.
En ökad satsning på medicinsk forskning skulle ge bättre behandlingar och prevention i framtiden och därmed spara mycket lidande. Det skulle också leda till minskade sjukvårdskostnader.
Anna Nilsson Vindefjärdgeneralsekreterare Forska Sverige, doktor i medicinsk innovationskunskap