I Västerbotten lever minst 7 600 personer med diabetes, varav en stor majoritet har för högt blodtryck och drygt varannan för högt kolesterolvärde. Det leder till en rad allvarliga följdsjukdomar. Bättre behandling av diabetespatienter kan minska både lidande och kostnader.
Diabetes typ 1 och typ 2 blir allt vanligare i världen, inte minst i Sverige som har den näst högsta andelen typ 1-diabetes i befolkningen. Medicinsk grundforskning – exempelvis de upptäckter som förra året belönades med Nobelpriset i fysiologi – bidrar till att möta dessa utmaningar.
Tack vare forskning har nya läkemedel och tekniska hjälpmedel utvecklats som har gjort att människor med diabetes numera kan leva ett avsevärt bättre och längre liv. Före insulinets upptäckt kunde ett barn som insjuknade i typ 1-diabetes förväntas överleva högst ett par år. I dag är situationen betydligt ljusare, tack vare den medicinska utvecklingen.
Men den som lever med diabetes löper fortfarande stor risk att drabbas av följdsjukdomar och komplikationer som exempelvis hjärtinfarkt, stroke, ögonsjukdomar, njursjukdomar och nervskador. Risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom är mer än dubbelt så stor för den som har diabetes jämfört med den som inte har det.
Det finns i dag ett stort vetenskapligt stöd för att behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och högt kolesterolvärde minskar risken att drabbas av följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Det finns alltså stora möjligheter att minska lidandet för de drabbade genom att med hjälp av både läkemedel och förändringar av levnadsvanor sänka blodtryck och kolesterolhalt.
Därför är det mycket oroande att en så stor andel av Sveriges och Västerbottens diabetespatienter inte behandlas i tillräcklig utsträckning. I SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) öppna jämförelser av hälso- och sjukvården framgår att i Västerbotten har 53 procent av de som har typ 1-diabetes och 76 procent av de som har typ 2-diabetes ett för högt blodtryck. I hela landet beräknar Socialstyrelsen med att fyra av tio med diabetes inte får tillräcklig behandling mot sitt höga blodtryck.
Det är illavarslande att en så stor andel av de som lever med diabetes i Västerbotten inte får den vård och behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Det innebär ett onödigt lidande för de drabbade. Dessutom ökar samhällskostnaderna, eftersom det är mer än tre gånger så dyrt att behandla en diabetespatient som har drabbats av följdsjukdomar.
Vården måste på ett effektivare sätt använda sig av ny medicinsk kunskap och forskning. Det skulle rädda många liv, reducera lidandet och minska samhällets kostnader avsevärt – både nationellt och i Västerbotten.
Anna Nilsson Vindefjärdgeneralsekreterare Forska Sverige
Fredrik Löndahlordförande Svenska Diabetesförbundet