Ett av tre jobb i Sverige är direkt beroende av vår förmåga att kunna konkurrera internationellt.
Exporten står för närmare hälften av vår totala ekonomi. Vi är med andra ord extremt omvärldsberoende.
Vår export tappar dock marknadsandelar. I 2017 års stora avtalsrörelse måste arbetsmarknadens parter komma överens om avtal som bidrar till starkare konkurrenskraft och fler jobb.
De senaste tio åren har 120 000 tillverkningsjobb inom industrin försvunnit från Sverige. En del av dessa återfinns som industrinära tjänster, men tappar vi för mycket av tillverkningsindustrin hotas även de industrinära tjänsterna.
Fler företag i fler länder har kommit ikapp Sverige kunskapsmässigt, men inte lönemässigt. Sverige har bland de högsta arbetskraftskostnaderna i Europa. De senaste åren har kostnaderna dessutom ökat snabbare än i flera stora konkurrentländer, som Tyskland och Storbritannien.
Fortsätter vi så, år efter år, riskerar ytterligare jobb att försvinna.
Vår produktivitet ökar inte som förut och konkurrensen från vår omvärld är hård. Produktionen i industrin är betydligt lägre än åren före finanskrisen 2008.
Exporten har totalt sett ökat, men marknaderna har vuxit mer, vilket innebär att vi tappar marknadsandelar. Den svaga kronan bär upp konkurrenskraften, men är en opålitlig stöttepelare på sikt eftersom växelkurser varierar.
Globalt går återhämtningen sedan finanskrisen långsamt. Det påverkar efterfrågan på svenska företags export.
Flera länder brottas med svag produktivitetsutveckling. Ökade ekonomiska och politiska risker i vår omvärld skapar osäkerhet, bland annat Storbritanniens process mot ett utträde ur EU och valet av Donald Trump till president i USA och därmed ett påtagligt hot om minskad frihandel.
När parterna på arbetsmarknaden under kommande månader ska förhandla om löner och villkor måste utgångspunkten vara hur Sverige kan stärka sin internationella konkurrenskraft. Svenska företag måste kunna sälja sina varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser i andra länder.
Det är också mot denna bakgrund den internationellt konkurrensutsatta sektorn har en lönenormerande roll för hela arbetsmarknaden.
Länder som klarar av att anpassa sig till förändringar i omvärlden, inte minst vad gäller arbetskraftskostnader, kommer att gynnas i den globala konkurrensen.
Ska vi klara av att förbättra Sveriges konkurrenskraft behöver löneökningstakten växlas ner.
Starkare internationell konkurrenskraft är avgörande för företagens förmåga att skapa värde, jobb och välstånd i Sverige.
Bettina Kashefi
chefekonom, Svenskt Näringsliv
Karina Folkesson
regionchef, Svenskt Näringsliv Västerbotten
Fortsätter vi så, år efter år, riskerar ytterligare jobb att försvinna.
