Tre av fyra svenskar vill helst bo i ett eget hus med gräsmatta och blomrabatter, med plats för grill och sommarmöbler och med lekutrymme utomhus för de minsta.
Det visar en undersökning som Sifo gjort.
Men beslutsfattarnas oförmåga att ta till sig vad människor verkligen vill ha och agera i linje med det gör att drömmen om det egna huset för många stannar vid en dröm.
Ungefär hälften av oss bor i dag i ett eget hus. Betydligt fler vill alltså göra det. Sedan 1970-talet har andelen småhus i den totala nyproduktionen av bostäder minskat steg för steg. I storstadsregionerna är andelen nere på mellan 10 och 15 procent.
I flertalet av Sveriges kommuner råder bostadsbrist. På en del håll är situationen så akut att hela samhällsutvecklingen bromsas. Företag hindras från att anställa eftersom det inte finns tillräckligt med bostäder för den som behöver flytta till orten. I de större städerna har visserligen faiblessen för de riktigt exklusiva bostadsrätterna börjat svalna, men fortfarande prioriteras gärna kostnadskrävande och spektakulära megaprojekt.
Utmaningarna är stora. Fram till 2025 krävs minst 700 000 nya bostäder om det ska bli en rimlig balans mellan utbud och efterfrågan.
Behovet är ungefär detsamma som under miljonprogramsepoken, men vi ska inte upprepa den tidens misstag utan bör nu i stället koncentrera oss på ett bredare och mer kundanpassat utbud. Stadsbebyggelsen blir bäst om den består av en blandning av stora och små hus. Här har småhusen hamnat på efterkälke och produktionskapaciteten är markant högre än den nuvarande tillverkningen.
Trösklarna är många. Här finns finansieringshinder, kommunala särkrav och kostsamma detaljregleringar för att nämna några exempel. Politiker och tjänstemän på kommunernas byggnadskontor behöver tänka i nya banor och arbeta fram detaljplaner på obebyggd mark som lämpar sig för kostnadseffektivt småhusbyggande.
Vad som naturligtvis talar för en ökad satsning på småhus är det faktum att så många efterfrågar den boendeformen.
Den ekonomiska aspekten är ett argument. En rymlig nyproducerad villa inklusive en friköpt tomt behöver inte kosta mer än en trång tvårumslägenhet med bostadsrätt. I storstäderna är det mer relevant att göra jämförelsen med en enrummare.
Det betyder att villan ofta ligger inom möjligheternas ram även för den som inte har en särskilt hög lön, detta tack vare att monteringsfärdiga hus produceras i anläggningar med avancerad automatisering och med kvalitetsnivåer som är svåra att nå om husen byggs på plats. Den hårda konkurrensen mellan de cirka 80 hustillverkarna i landet pressar priserna, något som förstås gynnar konsumenterna.
Det finns också anledning att komma ihåg de miljömässiga fördelar som trä innebär, och att industriell produktion kraftigt minskar antalet transporter.
I en rad olika sammanhang pläderar vi gärna för individuell frihet. Den betraktas mer eller mindre som en självklarhet.
Därför är det förvånande att bostadspolitiken hopplöst kört fast i gamla hjulspår.
Nu är det hög tid för valfrihet också på detta område.
Gustaf Edgren, projektledare branschutveckling på Trä- och möbelföretagen
David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen