Sju partier i riksdagen är överens om att trafikens utsläpp av växthusgaser ska minska med 70 procent till 2030.
Trafiken i de större städerna står för nästan en tredjedel av vägtransporternas koldioxidutsläpp. Om vi fokuserar på att minska dessa utsläpp behöver det varken bli svårt eller dyrt utan tvärtom lönsamt eftersom en minskning av biltransporter och mängden avgasbilar i stora städer samtidigt löser flera andra problem.
Dålig stadsluft och buller orsakar i dag enorma kostnader och lidanden för människor som får svårt att andas eller drabbas av en för tidig död. Den samhällsekonomiska kostnaden för dessa luftföroreningar beräknas enligt IVL till 42 miljarder kronor och den helt dominerande exponeringen sker i städer och tätorter.
Det finns därför starka folkhälsoskäl till att begränsa utsläppen av kväveoxider och partiklar med minskade koldioxidutsläpp som en positiv bieffekt.
Transportstyrelsen föreslår att kommunerna får rätt att införa nollutsläppszoner i delar av stadsrummet. Det skulle kunna leda till en ketchupeffekt för elbussar, spårvagnar och elbilar.
Att små zoner med tuffa krav kan styra teknikvalet av fordon vet vi redan. Under 2016 var över hälften av Taxi Stockholms bilar biogasbilar, vilket till största delen förklaras av att det ger kortast väntetid på Arlanda, som inrättat olika taxiköfiler.
Trängselproblemen kan emellertid inte lösas av elbilar. En bil som i praktiken tar upp två parkeringsplatser och står stilla cirka 95 procent av sin livstid är för osmart för att passa in i den moderna staden.
Ett modernt stadsrum präglas i dag av god tillgänglighet, skönhet, frisk luft och plats för mänskliga möten.
Populariteten hos städer som Freiburg, Bogota, Seattle, Malmö och Köpenhamn tycks öka i takt med att gatuutrymmet ger ökad plats för annat än bilar. I Köpenhamn har cyklandet ökat med 84 procent medan biltransporterna minskat med 17 under samma tid.
Digitaliseringen och nya tekniska innovationer ger helt nya möjlighet att utveckla attraktiva och smarta mobilitetslösningar som inte bygger på privat bilism.
I Helsingfors har man utvecklat ett mobilitetskort som kopplar ihop både kollektiva och privata transportlösningar med varandra.
Oslo är världens elbilstätaste stad och i Stockholm pågår just nu ett projekt som heter ABC 2.0 där bland annat Skanska och Scania är med och utvecklar ett stadsdelstänkande som går ut på att man inte ska behöva bil inne i centrum alls.
Uppfinningsrikedomen är stor och genom att ta det mest innovativa från våra nordiska huvudstäder kan vi komma långt.
Utvecklingen av moderna och attraktiva städer sker för att ge medborgarna bättre livskvalitet och att minska trafikens koldioxidutsläpp är därför vare sig en uppoffring eller en kostnad – utan en biprodukt. Snacka om billig klimatpolitik.
Svante Axelsson