Många ställer krav på oss politiker att ta fram en livsmedelsstrategi, och flera tycks falla till föga, trots att det läggs in olika betydelse i ordet beroende på vem man frågar. Att ropa på en livsmedelsstrategi utan att det ens finns en klar definition är populistiskt, det som behövs är i stället aktiva insatser och beslut.
Sveriges jordbrukspolitik försvann i samband med att vi gick med i EU 1994. Nu beslutas all jordbrukspolitik på EU-nivå. EU-medlemskapet gör att vi tillhör en större marknad, där alla ska ha samma spelregler. Jordbrukspolitiken är det politikområde i EU som är mest harmoniserat, det vill säga där flest regler och lagar är desamma oavsett medlemsland. Det gäller exempelvis livsmedelssäkerhet, miljöregler, produktionsstöd, marknadsstöd och djurhållning. Det gör att en svensk livsmedelsstrategi skulle vara uddlös. Det måste till åtgärder som rör livsmedelsproduktion på EU-nivå för att det ska vara effektivt och gångbart.
Det finns fler sätt att värna svensk livsmedelsproduktion än med en livsmedelsstrategi. Alliansregeringen har tagit nationella initiativ för att lyfta den svenska maten genom det omfattande projektet ”Matlandet”. ”Matlandet” har fem fokusområden, primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, matturism och restaurang. Vi vill sätta den svenska maten på den europeiska kartan eftersom vi vet att det kan skapa många jobb och öka den ekonomiska tillväxten.
Men svensk livsmedelsproduktion har problem. Gamla S-regeringars regelverk, som nästan är omöjliga att riva upp, gör att våra svenska bönder inte kan konkurrera på lika villkor. Ett exempel är att Sverige har ett av världens strängaste djurskydd. I teorin är det bra, våra djur ska må bra, men i praktiken innebär det ökade kostnader för våra svenska köttbönder som resulterar i ett dyrare kött. Vi håller på att rätta till detta genom en ökad harmonisering av regelverken inom EU, och regeringen arbetar ständigt med att öka de svenska böndernas konkurrenskraft.
Så det finns ingen snabb och enkel lösning för den svenska livsmedelsproduktionen, som många livsmedelsstrategiförespråkare tycks tro. Vi måste upp på EU-nivå för att en livsmedelsstrategi ska ha effekt. Det absolut viktigaste för våra bönder är att komma till rätta med den konkurrenssnedvridning som många upplever. Alliansen arbetar därför idogt med att åtgärda denna.
Bengt-Anders Johansson(M) riksdagsledamot för Jönköpings län och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet
Edward Riedl(M) riksdagsledamot för Västerbottens län