Ett nej betyder ett ja till samverkan

Vi kommer att behöva mer av samverkan mellan kommun och landsting, inte mindre.

FOTO: JACK MIKRUT/TT

FOTO: JACK MIKRUT/TT

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2013-09-05 05:43
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Se framåt – se helheten, det är ledorden i den samtalskampanj som vi Socialdemokrater i landstinget har om hälso- och sjukvården i Västerbotten. Förstås berör den folkomröstningen den 8 september, men lika mycket har vi velat samtala om det förändringsarbete vi är inne i, de utmaningar vi ser och de möjligheter som finns.

Vi har gått igenom ett tufft år i landstinget. Med det som kallats ”Projekt balans” var målsättningen att vända ett ekonomiskt underskott till att nå – just balans. Men inte genom att ta fram osthyveln och göra generella besparingar, utan genom att hitta andra former för hur vi bedriver vården.

En genomlysning av hela verksamheten ledde fram till ett paket på över 140 åtgärder i hela länet. Vårdplatser har tagits bort från alla länsdelar och sjukhus. Dessa nedskärningar har belastat personalen. Och att få en ny struktur att flyta har krävt mycket av verksamheterna.

Men mer än att nå ekonomisk balans har det handlat om att skapa förutsättningar för att bredda den nära vården, primärvården, och arbeta med tidiga insatser. Vi har successivt velat omfördela pengar för att bejaka en medicinsk utveckling och få fler kompetenser och bättre teknik att nå ut i hela länet.

Till detta kommer ett annat ledord – samverkan. På flera håll i länet, särskilt i de mindre kommunerna, har landstinget tillsammans med kommunerna arbetat för att den kommunala omsorgen och landstingets primärvård ska jobba närmare varandra. Att dela samma tak, utbyta kompetenser och samarbeta om vårdplatser och personal har kommit alla parter till gagn – inte minst oss själva som brukare och patienter.

Den här sortens samverkan är framgångsrik, och kan dessutom ske till en lägre kostnad för både kommunen och landstinget, utan att det tummas på vårdnivå eller patientsäkerhet. Snarare har det lett till gemensamma utvecklingsmöjligheter.

Samma sak händer nu i Dorotea. Efter noga förberedelser har samarbetet om vårdplatser och ett akutrum med akutsjuksköterska i beredskap kommit på plats. Vi tror mycket på den samverkan, men ett ja i folkomröstningen innebär ett stopp för den och skulle låsa fast oss i separata verksamheter. Vi tycker att det vore mycket synd.

Ett annat exempel på samverkan är akutbilen i Åsele. Akutbilen skiljer sig från en ambulans på så sätt att den inte dirigeras gränslöst av SOS Alarm. Den ser inte ut som en ambulans och har inte heller blåljus, men har bevisat att den ändå är på plats lika snabbt. I övrigt är den likadan som en ambulans, med samma insatser och medicinska nivå.

Hela idén med akutbilen är att den är ett personalsamarbete, där landstinget betalar för utryckningarna, men övrig tid kan personalen jobba i den kommunala verksamheten. På så sätt används resurserna bättre, och pengar kan därmed frigöras till annan verksamhet för både kommunen och landstinget.

Akutbilen kan göra samma sak som en ambulans och vårdnivån är densamma, men kostnaden är betydligt lägre. Konsekvensen av ett ja i folkomröstningen vore att gå tillbaka till att ha en ambulans. Vi Socialdemokrater vill hellre att vi fortsätter utveckla den samverkan vi har, än att vi avslutar den.

En ökad samverkan tror vi är bra över lag. Goda exempel finns i både stora och små kommuner. Och vi måste vara ärliga med att vi inte saknar utmaningar eller är i ett läge där vi kan satsa. Tack vare ”Projekt balans” och nya samverkansformer har vi lyckats få bukt med ett ekonomiskt underskott.

Då handlade det om 150 miljoner kronor. Nu, med det senaste förslaget på skatteutjämning som presenterats för riksdagen, väntar oss en smäll på 360 miljoner. Ett regeringsskifte skulle underlätta för finansieringen, men vi utesluter inte att vi kan behöva öka intäkterna på egen hand.

Vi Socialdemokrater är övertygade om att vi också kommer att klara framtida utmaningar. Men då är det viktigt att vi ser framåt tillsammans och ser på länet som en helhet. Vi kommer att behöva mer av samverkan mellan kommun och landsting, inte mindre.

Peter Olofsson(S) landstingstingsstyrelsens ordförande

Karin Lundström(S) landstingsråd

Harriet Hedlund(S) ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen

Janeth Lundberg(S) ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteåområdet

Marita Fransson(S) ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård i Södra Lappland

undefined
FOTO: JACK MIKRUT/TT
Läs mer om