500 miljoner kronor är mycket pengar.
Men det räcker inte på långa vägar för att täcka de finansiella hål som Försvarsmakten och civilförsvaret lider av.
Det var idel glada miner när försvarsgruppens fem partier – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – på måndagen presenterade de höjda försvarsanslagen för 2017. Representanterna var så nöjda över de extra satsningarna i vårbudgeten att de firat med tårta på förmiddagen.
Under ”Folk och försvar” tidigare i år rådde minst sagt en kapplöpning om vilket oppositionsparti som ville satsa mest på försvaret. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) återkom dock med samma mantra, att han inte vill hänga upp sig på siffror.
Under måndagens presskonferens återkom Hultqvist med sin avspända inställning till definierade ekonomiska summor: ”Vi satsar x kronor”, skämtade han.
De extra pengarna ska gå till Försvarsmakten och till totalförsvaret. Att landets försvarsförmåga inte endast består av militären, utan även att det övriga samhällets kapacitet att hantera kriser och angrepp, verkar ha gått in hos politikerna.
Det är bra. Men kommunernas, landstingens, länsstyrelsernas och berörda myndigheters del i det civila försvaret får inte överskugga Försvarsmaktens akuta behov av mer resurser.
Alla var dock inte lika nöjda över beskedet. Liberalernas partiledare Jan Björklund kallade de extra pengarna för en ”stor besvikelse”. L vill i stället förstärka försvaret med fyra miljarder kronor redan i år.
Björklund har helt rätt i att en halv miljard är för lite. ÖB har meddelat att Försvarsmakten behöver 6,5 miljarder extra fram till 2020.
På försvarsministern verkar det som om fördjupande samtal och enighet räddar försvarsmakten. Så är det – men bara om dessa samtal resulterar i rejäla satsningar. Summor spelar faktiskt roll.
Diskussionen om Sveriges försvarsförmåga handlar egentligen inte om hur mycket som ska satsas på försvaret. I dagsläget handlar det om hur mycket partierna är villiga att mildra försvarets underfinansiering.
En halv miljard kronor är en start, men för att komma upp i de summor som behövs för att inte tvinga försvaret på en bantningskur kommer det att behövas miljardsummor i extrapengar kommande år.
Först när riksdag och regering på allvar hostar upp de pengarna kan det vara läge med tårta.
Karin Pihl
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
I dagsläget handlar det om hur mycket partierna är villiga att mildra försvarets underfinansiering.
