Ett syfte med vägslitageavgiften är att skapa ett incitament för grön omställning. Tung trafik ska flyttas från väg till sjö och räls. Det låter som enkla löften, men det är mer komplicerat i praktiken. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Regeringen vill införa en avståndsbaserad avgift på tunga transporter.
I december ska vägslitageutredningen presentera hur en sådan avgift skulle kunna se ut.
Vi vill uppmana regeringen att inte införa en vägslitageavgift som hotar industrins framgångar och glesbygdens livskraft. Alternativet är att mildra avgiften med regionala lättnader och undantag.
Därför är det utmärkt att utredningen ska analysera vilka konsekvenser en vägslitageavgift får för regioner, sektorer samt små och medelstora företag. Det gör att politiken får underlag att säkerställa att hela landets industri verkar på lika villkor.
Ett syfte med vägslitageavgiften är att skapa ett incitament för grön omställning. Tung trafik ska flyttas från väg till sjö och räls.
Det låter som enkla löften, men det är mer komplicerat i praktiken.
Industrier i norra Sverige, från stora basindustrier till små verkstadsföretag, tar vara på och förädlar naturresurser som hela Europa behöver.
De är beroende av smidiga transporter. Avstånden är långa, och för många industriföretag i norra Sverige är lastbilstrafik det enda reella alternativet. Orsaken är att det saknas hamnar, räls och omlastningscentraler. Dessutom är omlastningar dyra, både i tid och i pengar.
Om regeringen trots detta väljer att införa en vägslitageavgift måste den förses med regionala undantag och lättnader, samt kombineras med infrastrukturinvesteringar. Annars blir vägslitageavgiften snarare en straffskatt på norrländsk industri än ett effektivt sätt att ställa om transporterna i ekologisk hållbar riktning.
Sveriges konkurrenskraft är inte betjänt av att situationen försvåras för industriföretag i norra Sverige. Det skulle drabba glesbygden hårt, med risk för bland annat arbetslöshet och avfolkning.
Den tid när industrin kunde avfärdas som en miljöbov är sedan länge förbi. Industrin är tvärtom en av Sveriges största tillgångar i omställningen till ekologisk hållbarhet.
Inte bara för att svensk industri ofta är mer miljövänlig än liknande industrier i andra länder utan även för att gröna innovationer i industrin genererar ny kunskap som kan användas på många andra områden i samhället.
Såväl norrländska basindustrier som verkstadsindustrier leder utvecklingen av ny grön teknik. Mellan Malå och Strömsbruk sträcker sig det skogstekniska klustret där företag som tillverkar hela och delar av skogsmaskiner samverkar med akademin för att hitta nya, smarta lösningar.
I Luleå finns LKAB:s experimentmasugn. Där utvecklas nya sätt att producera stål med kraftigt reducerade koldioxidutsläpp och minskad klimatpåverkan.
Industrin är helt enkelt en viktig del av lösningen på miljöproblem och klimathot. Sverige behöver en grön omställning som stärker industrins konkurrenskraft och ger förutsättningar för hela landet att leva. Ekologisk hållbarhet går hand i hand med social och finansiell hållbarhet.
Det är mot den bakgrunden vi uppmanar regeringen skrota vägslitageavgiften – eller åtminstone mildra den.
Anders Ferbe
förbundsordförande IF Metall
Lennart Thörnlund
avdelningsordförande IF Metall Norrbotten
Jimmy Faltin
avdelningsordförande IF Metall Norra Västerbotten
Carola Andersson
avdelningsordförande IF Metall Södra Västerbotten
Camilla Wahlström
avdelningsordförande IF Metall Höga kusten
Stefan Hultman
avdelningsordförande IF Metall Mellersta Norrland
Sveriges konkurrenskraft är inte betjänt av att situationen försvåras för industriföretag i norra Sverige.
