Ett återkommande tema i svensk samhällsdebatt är drömmen om den stora skattereformen som ska lösa alla problem. En bred överenskommelse som resulterar i enkelhet, ökad rättvisa och bättre förutsättningar för sysselsättning och tillväxt. Alla knäckfrågor hanteras och stabila spelregler etableras för lång tid framöver.
Och visst är det så att systemet behöver en omstart med jämna mellanrum. Rensas från konstiga undantag som skickliga särintressen fått igenom och obsoleta konstruktioner som följer en gammaldags logik och inte alls speglar dagens samhälle.
Men det finns goda skäl att anlägga en sund skepsis gentemot änglakören av reformivrare. För det första verkar det för en del aktörer mest handla om revanschlusta. Tydligast kan detta ses när det gäller fastighetsskatten. De som förlorade debatten i frågan för tio år sedan försöker nu återinföra den bakvägen som en insmugen del i en större skattereform.
För det andra är det i grunden en dålig tanke att finansiera sänkta skatter på ett område med höjda på ett annat. Det innebär bara att man sorterar runt det problem som ett högt skattetryck medför. En bättre strategi är att använda det utrymme som tillväxt och minskade kostnader ger till att steg för steg sänka eller avskaffa de mest skadliga skatterna. Det är bara så en uthållig förbättring av ekonomins funktionssätt kan åstadkommas.
Med det sagt finns det givetvis skäl att diskutera principerna bakom skattesystemet. Synlighet är en viktig sådan. Här finns mycket att göra – inte minst vad gäller de så kallade arbetsgivaravgifterna, som många löntagare inte inser är en del av deras skattebörda. Enkelhet en annan (även om finansministern gärna framhåller att det inte är så noga med den saken). Betalningsförmåga en tredje, vilket är skälet till motstånd mot beskattning av tillgångar som inte ger någon likvid avkastning (till exempel huset man bor i). Att inte bara ”klämma åt” vissa för att vinna populistiska poänger, som med värnskatten, är en fjärde.
Slutligen är det klokt att inse att förbättringar på skatteområdet inte handlar om en engångsinsats utan snarare rör sig om ett evighetsarbete. All beskattning leder till oönskade negativa effekter. Relativt snart kommer verkligheten göra sig påmind och det kommer att behövas nya lappar i täcket för att hantera de värsta problemen. När tillräckligt många lappar lagts är det dags att ta ett helhetsgrepp igen och göra en översyn.
Dick Kling
ordförande Skattebetalarnas Förening