Dagens kraftiga urbanisering gör att nästan hälften av Sveriges kommuner har krympande invånarantal. Flera kämpar för att överleva, andra har växtvärk. Samtidigt visar en ny rapport att långt ifrån alla unga i vårt avlånga land vill flytta till storstaden. Men många av dem kommer att flytta dit jobben finns. Det innebär att kommuner som inte lyckas göra sig attraktivare riskerar att förlora dragkampen om de unga.
Sveriges befolkning blir allt äldre. Dessutom visar Arbetsförmedlingens prognoser för 2010–2025 att fler personer kommer att lämna arbetsmarknaden än tillträda. Samtidigt är Sverige det land i EU som har den allra starkaste trenden av urbanisering sedan 2005. Invånarantalet minskar i 141 av landets 290 kommuner.
Om dagens utveckling håller i sig kan flera kommuner och landsting i framtiden komma att få det svårt att erbjuda medborgare den service som de behöver. Situationen blir framför allt problematisk för glesbygden som har långa avstånd till de stora arbetsmarknadsregionerna. Den allt större andelen äldre skapar stora framtida behov av fler unga som arbetar inom vård och omsorg.
Hur vänder vi trenden – vilka är alternativen? I en rapport har Framtidskommissionen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlat 500 texter där gymnasielever, kommuner och landsting – från Trelleborg i syd till Arjeplog i norr – ger sin bild av framtidens Sverige. Syftet har varit att genomlysa framtidsutmaningar och ge kött och blod till de forskningsrapporter som redan finns.
Ungdomarnas budskap är tydligt i rapporten. Många vill gärna stanna – eller flytta hem för att ge sina barn en trygg uppväxt. Så här skriver till exempel en elev i Arjeplog: ”Norrland är ett givet alternativ för mig för att jag tycker barn ska växa upp utan stressen i söder och de ska ha skog och natur runt hörnet. Den härliga norrlandsluften är inte skadlig för någon.”
Varför är då flyttströmmen till storstäderna så kraftig? Ungdomarna lyfter fram en radvillkor och önskemål för att de ska stanna eller återvända: - Fler jobb för unga. Ett bra jobb är den vanligaste framtidsdrömmen, enligt flera undersökningar.
- Bostäder för unga med en rimlig hyresnivå. Det är en faktor som ungdomar i storstaden anger som skäl för att de kan tänka sig att flytta.
- Bättre skolor. Flera unga nämner att de saknar en högskola på orten.
- Miljövänligt liv i form av kollektivtrafik, säkra cykelbanor, elbilar, närproducerad mat och alternativa energikällor.
- Ett eller flera turistmål man kan vara stolt över, exempelvis en häftig byggnad, skulpturer, eller en park.
- Fler mötesplatser för ungdomar.
- Bra och tillgänglig vård.
Kommunerna, å sin sida, gör vad de kan för att öka sin attraktionskraft och lyfta fram sina unika värden – en dragkamp om kommuninvånare har påbörjats. En majoritet av de medverkande 106 kommunerna satsar på ett attraktivt och gärna sjönära boende. De har startat nära samarbeten med näringslivet och högskolor för att skapa jobb och ett bättre företagsklimat. Vikten av hållbar utveckling och en bättre kommunal service lyfts ofta fram. Bra infrastruktur och goda kommunikationer är högt prioriterade frågor för kommuner och landsting över hela landet.
Vi kan alltså se att elever och politiker i mångt och mycket är överens om vilken utveckling hemorten bör få. Det bådar gott. Generationsskiftet och den åldrande befolkningen innebär att kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera upp till 420 000 nya medarbetare inom en tioårsperiod, enligt SKL:s beräkningar. Det behövs läkare, parkarbetare, jurister, plattsättare, stadsplanerare, lärare, socialsekreterare och snöröjare, för att nämna några yrken. Dragkampen om invånarna lär hårdna.
Att unga efterfrågar fler jobb i sin hemort samtidigt som kommuner och landsting behöver arbetskraft, kan visa på ett informationsglapp – ett skäl till att SKL dragit igång kampanjen ”Sveriges viktigaste jobb”. Flera kommuner i rapporten är också självkritiska och satsar på att på att bli attraktivare, även som arbetsgivare: ”Vi måste få fler stolta medarbetare”, skriver exempelvis Ronneby kommun.
Som de 500 texterna vittnar om är utmaningarna i framtidens Sverige många, men här finns också en rik flora av förslag för vägen framåt. Först när alla aktörer – inte minst unga medborgare – jobbar tillsammans kan vi lägga en bra grund för nästa generation. Oavsett var de bor i landet.
Anders Knape
ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Jesper Strömbäck
huvudsekreterare och kanslichef för Framtidskommissionen