Sju partier i riksdagen har över blockgränserna enats om att minska vägtransporternas utsläpp av växthusgaser med 70 procent till 2030.
På frågan om det är el, biodiesel eller biogas som ska ersätta fossila bränslen är svaret på kort sikt enkelt: Allt kommer att behövas.
Skogslandet Sverige, som också har ett jordbruksmarksöverskott sex gånger större än Öland, importerar drygt 80 procent av de biodrivmedel som används i dag. Om inte Sverige kan försörja sig självt, och exportera biodrivmedel, är det ett dåligt utnyttjande av våra resurser och en missad chans till intäkter.
För att klara detta dubbla uppdrag behöver det byggas ett antal bioraffinaderier i Sverige. Några anläggningar som Sunpine i Piteå är redan igång.
Många andra som Ren Fuel, Rottneros Biofinery, Chemrec, Preem, Norrsundet och Sekab står i startblocken och väntar på tydliga politiska signaler för att öka eller påbörja sin produktion av förnybara drivmedel.
Den av regeringen föreslagna reduktionsplikten, det så kallade bränslebytet, bidrar med den tydligheten.
Det är en lag som tvingar in mer förnybara drivmedel i bensin och diesel för att klara målet om reducerade utsläpp. Om den kombineras med ökade krav på klimatnytta och spårbarhet kan också importen av billig biodiesel som framställs av palmolja förhindras och den inhemska produktionen stimuleras.
När det gäller de höginblandade biodrivmedlen som biogas, etanol och Fame undantas de i dag från skatt, men det medges tyvärr bara för några år i taget.
Att behöva begära undantag för att inte beskatta biodrivmedel med koldioxidskatt är givetvis en orimlighet som måste upphöra, men det tar tid att få alla EU:s medlemsstater att inse denna självklarhet.
Med en stimulerande reduktionsplikt och rättvisare regler kan den svenska produktionen av biodrivmedel få fart på allvar. Det kommer ändå knappast räcka till för att täcka efterfrågan. I det fossilfria samhället ska bioråvaran dessutom användas till bland annat textilier, plast, grön kemi och husbyggnation.
För att biobränslet ska räcka är därför också en elektrifiering av transporterna i vid mening nödvändig. Sverige kommer att ha ett elöverskott på cirka 12 TWh 2020.
Det blir sannolikt än lättare i framtiden att få tag på förnybar billig el jämfört med förnybara drivmedel. I och med att elbilen blir det självklara valet i början av 2020-talet kommer mer och mer av de biodrivmedel som framställs för personbilarnas förbränningsmotorer att primärt användas i regionaltrafik, till lastbilar, sjöfart och flyg.
Också vid en snabb elektrifiering av vägtransporterna kommer efterfrågan på biodrivmedel att öka om vi ska göra trafiken fossilfri i Sverige och i hela EU.
Ökad användning av biodrivmedel och ökad elektrifiering står inte i konflikt med varandra, utan är båda förutsättningar för ett fossilfritt Sverige.
Svante Axelsson