I dag, onsdagen den 16 oktober, vill vi uppmärksamma den internationella Världslivsmedelsdagen, eller som den ofta har kommit att kallas i Sverige – Världshungerdagen. Vi påminns om att var åttonde människa på jorden är undernärd och kväll efter kväll måste gå och lägga sig hungrig. Vart fjärde barns tillväxt är hämmad. Detta är inte bara ett ofattbart lidande, utan också ett allvarligt hinder för länders utveckling.
I FN:s senaste hungerrapport berättas att ungefär 842 miljoner människor i världen är kroniskt undernärda. Om FN:s mål om ett halverat antal hungrande mellan 1990 och 2015 ska uppnås behöver antalet hungrande minska med nära 500 miljoner på mindre än två år. Det mindre ambitiösa millenniemålet, om halverad andel hungrande, kommer sannolikt att nås på global nivå, även om flera regioner är långt efter.
Undernäring är en kränkning av alla människors rätt till mat. Hunger orsakas inte av brist på mat – det produceras betydligt mer än vad som behövs, men en stor del av allt det som odlas förfars någonstans på vägen till affären – eller på våra tallrikar. Hunger orsakas av fattigdom och de mekanismer som skapar och upprätthåller fattigdomen har en rad gemensamma drag, även om de ser olika ut i olika sammanhang.
Afrika söder om Sahara är särskilt drabbat, var fjärde människa i regionen är undernärd. Men det går att minska hungern. I exempelvis Sydsudan och Etiopien har Svenska kyrkans arbete resulterat i stora förändringar i människors liv. Nya odlingsmetoder och nya grödor har lett till mer regelbundna skördar, bättre utsäde har gett större skördar och insatser för att rena dricksvattnet har inneburit att många vattenburna sjukdomar minskat eller helt försvunnit. En bonde som kan öka sin skörd kan både mätta familjen och möjligtvis få ett överskott att sälja till andra.
Det småskaliga jordbruket svarar för en stor del av livsmedelsförsörjningen men har länge missgynnats av många regeringar. FN skriver i hungerrapporten att stöd till småskaliga odlare, kombinerat med kontanta stöd till framför allt barn, äldre och sjuka ger mycket tydliga resultat i form av minskad hunger och fattigdom, och ökad ekonomisk utveckling.
Vid mitten av detta sekel räknas världens befolkning vara nio miljarder personer, och klimatförändringarna skapar nya utmaningar för den globala livsmedelsförsörjningen. Det är fullt möjligt att försörja jordens befolkning även i framtiden men för det krävs ett stort mått av politisk insikt och vilja, förbättrade tekniska lösningar samt livsstilsförändringar.
Svenska kyrkan vill: - Se en rättvisare fördelning av det växande ekonomiska välståndet.
- Stödja småskaliga odlare och dra lärdom av erfarenheterna av att öka produktionen genom ekologiskt hållbara jordbruksmetoder.
- Bidra till att svinnet minskar i hela livsmedelskedjan.
- Bidra till en diskussion om våra konsumtionsmönster, inte minst kring maten som vi äter.
Det går att minska hungern. Att undernäring tillåts drabba var åttonde människa i dag är en skam.
Erik Lyséninternationell chef för Svenska kyrkan
Anna-Maria Sandström Svenska kyrkans utsända på Afrikas horn