Svensk arbetsmarknad är stark.
Sysselsättningsgraden är högst i EU och ekonomin går som tåget.
Baksidan är att vi har fått en tudelad arbetsmarknad. För dem som har en gymnasie- eller högskoleutbildning är framtiden ljus, medan de med kortare utbildning har det riktigt tufft. I den gruppen ingår många nyanlända.
Den största utmaningen för Sverige är hur vi ska få in dem som inte har en gymnasieexamen på arbetsmarknaden. Det är inte brist på jobb som är problemet, det är bristen på kompetens.
Arbetsgivare skriker efter arbetskraft. Det är brist på kockar, plåtslagare, undersköterskor, träarbetare, lastbilsförare och många fler yrkesgrupper.
Vägvalet vi står inför är att antingen skapa en permanent låglönemarknad med dåliga villkor eller få upp utbildningsnivån för dem som vill jobba men inte har kunskaperna som krävs.
Det finns de som menar att jobb som skoputsare och folk som packar kassarna i matbutiken är lösningen. Enkla jobb med permanent lägre löner. Men det är en väg som bara leder till ökade klyftor, ett samhälle som vi lämnat bakom oss.
Vårt alternativ till de enkla jobben är så kallade utbildningsjobb. Denna satsning riktar sig till alla, alltså inte bara nyanlända, mellan 25 och 45 år och som har grundskoleutbildning men inte motsvarande svensk gymnasieutbildning.
För dem som inte ens har en grundskoleutbildning måste först de allra mest grundläggande kunskaperna införskaffas.
Utbildningsjobben kombinerar jobb med utbildning. Personerna skulle exempelvis kunna jobba tre dagar i veckan och utbilda sig två med syfte att få en gymnasieexamen. Den utbildningen ska kommunerna och staten ta ansvar för att ordna.
Vår övertygelse är också att man lär sig språket och får andra kunskaper snabbare om man jobbar varför just kombinationen av jobb och utbildning är bra.
För att arbetsgivarna ska tycka att utbildningsjobben är intressanta måste lönekostnaden sänkas. Lönekostnaden är inte detsamma som lönen.
Själva kostnaden för en anställning är såklart det som är avgörande för en arbetsgivare och den kan bli lägre på många fler sätt än bara genom sänkt lön – exempelvis genom lägre arbetsgivaravgifter. Detta ska bara gälla under en begränsad tid medan man utbildar sig.
Om vi gör det här på rätt sätt kommer arbetslösheten att sjunka och framförallt kan många som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden rustas med nya kunskaper och få ett jobb.
Alla detaljer kring utbildningsjobben är medvetet inte satta eftersom vi vill att arbetsmarknadens parter ska förhandla om systemet. Vi hoppas och tror att arbetsgivarna ser fördelarna med att skapa ett ramavtal som sedan branscherna kan utgå ifrån i sina separata förhandlingar.
Med ett sådant ramavtal kan vi också skapa en trepartsöverenskommelse med staten där de går in med pengar kring exempelvis stora utbildningssatsningar.
Det är dags att gå från ord till handling för att stärka den svenska modellen och få in fler på arbetsmarknaden. Det finns inget att vänta på.
Therese Guovelin
förste vice ordförande LO
Per-Erik Johansson
ordförande LO-distriktet i Norra Sverige
Det är brist på kockar, plåtslagare, undersköterskor, träarbetare, lastbilsförare och många fler yrkesgrupper.
