Valet är avklarat, stridsdammet har börjat lägga sig. Om S-ledaren Stefan Löfven lyckas sy ihop en regering, och få igenom en budget, återstår att se. Det lär vi få veta i dag (fredag) när han ska besöka talmannen.
Bortom röster, mandat, procent och procentenheter, ströröster på Kalle Anka, Fantomen, Zlatan Ibrahimovic och en väl avgränsad kunglig anatomisk beståndsdel finns det ett par intressanta iakttagelser man kan göra: att valet resulterade i den yngsta riksdagen hittills och att personrösterna inte fick något större genomslag – den här gången heller. 25 procent av väljarna kryssade in tolv kandidater.
Lite märkligt är det nog att personröstningen inte fått större genomslag. Premiäråret 1998 personröstade knappt en av tre, i år hade siffran sjunkit till en av fyra. Uppenbarligen nöjer sig de flesta med att lägga sin röst på ett parti. Att det är så få som personröstar lär dock glädja partierna som på så sätt får bättre kontroll över vilka kandidater som kommer in i de folkvalda församlingarna.
Noterbart är att ingen kryssades in i riksdagen norr om Jämtland. Kanske en följd av att det parti – Socialdemokraterna – som i varje fall initialt tillhörde personröstningens största motståndare dominerar politiken häruppe.
På tal om Socialdemokraterna. Ett av partiets mål var att få mer än 35 procent av rösterna i riksdagsvalet. Det blev 31,01. Ett annat mål var att var fjärde S-ledamot skulle vara under 35 år. Men i stället för 25 procent blev det 16.
Socialdemokraterna är också det parti som har högst snittålder, 47,3 år. Nu är inte skillnaden i medelålder överdrivet stor partierna emellan. Enda parti som sticker ut, med en snittålder under 40 år, är Sverigedemokraterna, men det är kanske inte så konstigt med tanke på att det är ett förhållandevis ungt parti.
Om man blickar ut över världen så har Sverige ett ungt parlament. 1991 låg snittåldern på närmare 51 år, 2010 hade den sjunkit till 47 och i det senaste valet till drygt 45. Internationellt ligger snittåldern kring 50 år.
Om, och i så fall hur, det kommer att påverka arbetat i riksdagen återstår att se. Den frågan vore kanske något för någon statsvetare och/eller valstatistiker att ta sig an.