Den senaste tiden har det ställts ett antal frågor kring fördelningen av pengar ur länstransportplanen.
Det är positivt med en diskussion om hur Västerbotten ska prioritera medel för investeringar på transportinfrastruktur som bidrar till länets långsiktigt hållbara utveckling.
I dagarna har det startats ett arbete för att ta fram en ny länstransportplan för åren 2018–2029. I Lycksele samlades intressenter från hela länet för att diskutera den övergripande inriktningen för den kommande planen.
När det gäller frågan om hur medlen används är det viktigt att överblicka en längre tidsperiod. Det är också betydelsefullt att inse att alla siffror är ”levande”.
Ibland sker justeringar av hur mycket pengar som använts till ett visst objekt. Det kan också bli rena skrivfel som gör att ett visst objekt kategoriseras fel. Det är alltid olyckligt när så sker, men har vad gäller tidigare redovisningar varit på marginalen. Det har också rättats till så fort det upptäckts.
Norrbotniabanan är en oerhört viktig fråga för Sverige, länet och självklart också för Region Västerbotten. I länstransportplanen finns avsatt 80 miljoner kronor som nu används för att ta fram en järnvägsplan för sträckan mellan Umeå och Skellefteå.
Ett visst fokus finns på den första etappen som möjliggör en snar byggstart på delen Umeå–Dåva företagspark. Men det finns också med en fördjupning som berör Skellefteå tätort där ett antal knepiga frågor behöver lösas.
Att betrakta dessa medel som en ”Umesatsning” har jag därför mycket svårt att förstå. Särskilt mot bakgrund av att även Norrbottens länsplan går in med 20 miljoner kronor.
I länstransportplanen prioriteras ett driftstöd till Skellefteå Airport med 4,16 miljoner kronor per år. Detta är pengar som länet fått på grund av Skellefteå hamnat utanför gruppen statliga flygplatser.
Region Västerbottens förbundsstyrelse hade kunnat lägga dessa pengar på andra åtgärder men valde att prioritera Skellefteå Airport. Motivet är att detta är viktigt för länets sammantagna utveckling.
Pendlingsstråket väg 363 mellan Vindeln och Umeå har höga trafikflöden och är ett prioriterat vägstråk i länet. Det binder samman kommunerna. Där har näringslivet i Vindeln, framför allt dess skogskluster, varit pådrivande.
När det gäller redovisningen av hur planens objekt, och hur pengarna fördelas mellan olika kommuner är det riktigt att huvuddelen hamnar i åtgärder i Skellefteå, Umeå och några andra kommuner.
Orsaken är först och främst att länstransportplanen inte handlar om medel för drift- och underhåll. Någon allmän fördelning efter befolkningstal, väglängd eller ytstorlek har aldrig varit aktuell som ledstjärna för prioriteringarna.
Till sist: När det gäller siffrorna som tidigare redovisats har det varit några felaktigheter. Det beror dels på olyckliga felskrivningar, dels på att det hela tiden också kommer en del uppdateringar från Trafikverket.
Så den tidigare redovisade siffran när det gäller konkreta objekt (genomförda, pågående och planerade) för perioden 2010–2025 med hemvist inom Skellefteå kommun är i dagsläget inte 267 608 000 kronor. I den nu aktuella sammanställningen hamnar beloppet på 284 061 000 kronor. Det vill säga lite drygt 32 procent av totalen.
Mårten Edberg
infrastrukturstrateg på Region Västerbotten
Någon allmän fördelning efter befolkningstal, väglängd eller ytstorlek har aldrig varit aktuell som ledstjärna för prioriteringarna.
