Nyligen föreslog regeringen att elcertifikatssystemet, ett subventionssystem för så kallad förnybar el, ska förlängas till 2045 och utökas med 18 TWh nya elcertifikat.
Förslaget är en följd av den överenskommelse som regeringen slutit med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Sverigedemokraterna anser inte att regeringen härvidlag lyckats greppa den större bilden gällande elmarknaden. Den akuta energimarknadskris som uppstått på senare tid är primärt kopplad till just denna politik där man pumpat in otaliga subventionsmiljarder i det man på ideologisk grund tyckt ha varit fint och gott.
Elcertifikatsystemet som infördes 2003, med senare kraftiga ambitionshöjningar under alliansregeringen, har skapat ett kraftigt överutbud av produktionskapacitet som marknaden inte har efterfrågat. Således har elpriserna pressats nedåt så att i princip ingen elproducent kan få kalkylerna att gå ihop.
Ett avgörande problem för opålitliga och väderberoende energislag är att det är svårt att ta bort något annat ur systemet eftersom Sverige hela tiden måste ha beredskap för kalla vinterdagar utan vare sig sol eller vind.
Åt andra hållet så kan stora mängder sol- och vindkraft i systemet ge tillfälliga produktionstoppar som är svåra att hantera och i värsta fall kan slå ut nätet. För en tid sedan blev hela Öland strömlöst till följd av en för stor vindkraftsproduktion.
Avbrottet berodde på att man inte hann stänga av tillräckligt mycket vindkraft för att kunna säkra ledningsnätet.
I Energikommissionens slutsatser, där alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och Liberalerna ingår, ger man förslag om utökad överföringskapacitet.
Det främsta skälet man anger är att ge förutsättningar för mer vindkraft. Ett elnät som redan i dag fungerar relativt väl måste alltså byggas ut kraftigt för att hantera de fluktuationer i effekt som vindkraften medför. Detta leder sedermera till en dyr överkapacitet för nätkunderna, vilket läggs på det totala elpriset.
Svenska Kraftnät har under senare år tvingats öka investeringstakten med runt 1 000 procent bara i stamnätet för att hantera situationen. Vidare tillkommer förstärkningar i de lokala och regionala näten, vilket blir ett signifikant och bestående kostnadspåslag för alla elkunder.
Energikommissionen vill även bygga ut överföringskapaciteten och förmågan att kunna exportera överskottsel. Men detta är långt ifrån bekymmersfritt. Den elexport som vi med hjälp av subventioner redan byggt upp innebär att vi subventionerar industrin och hushållen i våra grannländer som Finland, Danmark och Tyskland.
I sak betyder det exempelvis i fallet med landbaserad vindkraft att vi framställer elkraft för drygt 50 öre/kWh som vi säljer till våra grannländer för drygt 18.
Något som endast Sverigedemokraterna tycks anser vara en dålig affär.
Trots allt detta väljer regeringen att förlänga och höja ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. Vi står alltså med en rad problem som vi behöver lösa, men regeringen anmodar i stället mer av samma medicin som skapade problemen från första början.
Det är på tiden att i stället påbörja avvecklingen av elcertifikatssystemet.
Mattias Bäckström Johansson(SD)
riksdagsledamot från Västernorrlands län och energipolitisk talesman
Josef Fransson(SD)
riksdagsledamot från Uppsala län och näringspolitisk talesman
