Vi står och spanar ut över vad som närmast kan liknas vid ett månlandskap.
Det är nästan overkligt. Ett sår i det i övrigt så natursköna Åby älvdal.
Naturvärdena här är så pass höga att området har status som riksintresse och skyddsklassning av EU. Det är en av blott 16 vildlaxälvar som finns kvar i Sverige.
Ändå tvingas vi, gång på gång, återkomma till Hednäs för att rädda lax och havsöring som stängs in i grunda pölar i torrfåran nedströms det lilla kraftverket. I annat fall hade de gått en mycket plågsam död till mötes.
Den här gången är pölarna nedanför dammen ganska små. Gissningsvis har det spillts vatten för ett par dagar sedan.
Vi får dock snabbt syn på en lax i fyrakilosklassen som står och andas frenetiskt i en meterdjup hölja. Laxen har skador från de vassa stenarna och är påverkad av det syrefattiga vattnet. Den håvas relativt enkelt upp och släpps ut för fortsatt färd mot lekvandring. Laxen blir en av de cirka 100 som på årsbasis klarar av att passera.
Strax därefter upptäcker vi en havsöring på ungefär ett kilo i en hölja just nedanför dammluckorna. Öringen har många sår, men är ändå pigg och inte så lätt att håva. Snart lyckas vi dock och den 36:e havsöringen för i år kan ta sig vidare uppströms Hednäs. Endast ett 50-tal havsöringar vandrar upp årligen.
Tre veckor tidigare hade vi inte lika mycket tur med håvningen. Då kom vi för sent. Doften av förruttnelse i torrfåran var hemsk. Vi fann lax efter lax som helt eller delvis ätits upp av fåglar och mink.
Vid detta tillfälle var en åttaåring med i sällskapet. Med förfärad blick ställde hon den berättigade och kloka frågan: ”Hur kan de bara få göra så här?”.
Dessa händelser är inga undantag. Spill från kraftverket får till följd att fisken vandrar ”fel”. Det sker flera gånger varje sommar. Detta är en del av priset vi får betala för det lilla kraftverket som så begränsat bidrar till vår elförsörjning.
Är det verkligen rimligt att prioritera våra ändliga naturresurser så här vårdslöst?
Vi kommer att få stå till svars för det vi lämnar efter oss, till svars inför åttaåringen och hennes generationskamrater.
Då är det bäst att vi har ett bra svar på vilka miljöprioriteringar vi valt att göra och varför.
Skellefteå kraft står svarslösa och missförhållandena fortsätter, år efter år, sommar efter sommar.
Om nu ingen tar mod till sig och gör det enda rätta, prioriterar riktig hållbarhet.
Christer Borg
generalsekreterare Älvräddarnas samorganisation
Robert Westin
Älvräddarna Pite- och Åby älvdal
Johan Hörnemalm
Älvräddarna Pite- och Åby älvdal
Johan Andersson
Älvräddarna Pite- och Åby älvdal
Skellefteå kraft står svarslösa och missförhållandena fortsätter, år efter år, sommar efter sommar.
