Foto: Vegard Wivestad Grøtt/NTB scanpix/TT
Norra Sveriges konkurrensfördelar står på agendan när Nationella innovationsrådet, med statsminister och ordföranden Stefan Löfven i spetsen, kommer till Skellefteå.
Det råder inget tvivel om att entreprenörer och befintliga företag i norra Sverige har lyckats bra, inte minst när det handlar om att ta vara på möjligheterna med ny teknik och digitalisering. Men för att stärka konkurrenskraften över tid behövs ännu fler kunskapsutbyten och en förstorad arbetsmarknadsregion.
Det är en av flera anledningar till varför en byggstart för Norrbotniabanan är så viktig.
Många bedömare menar också att vår region kan stå inför en ny våg av etableringar, där etablerare ser fördelar med hur hög teknisk och digital kompetens kan vävas ihop med stor tillgång till förnybar energi och platsbundna tillgångar i form av skog och malm.
Men det är möjligheter som bara kan tas tillvara om både den digitala och den fysiska infrastrukturen matchar behoven. Den digitala finns i hög utsträckning på plats efter framsynta investeringsprojekt de senaste tjugo åren – tillgången till bredband via fibernäten är mycket stark i en internationell och även nationell jämförelse.
Men den fysiska strukturen släpar efter, främst när det handlar om avsaknaden av en modern järnväg för både gods- och persontrafik.
Med Norrbotniabanan kan norra Sverige fortsätta utvecklas till ett dynamiskt nav för framtidens näringsliv och bidra till en hållbar tillväxt både regionalt och nationellt.
Den skulle öppna upp möjligheter för befintliga och nya företag och bidra till en ökad inflyttning till en landsända som av EU betecknats som en av Europas tryggaste och bästa platser att bo på.
Den dag som persontrafiken går på räls genom hela Sverige innebär det samtidigt att avstånd minskar i betydelse och fler kan friare välja var de vill bo.
Det handlar om människor som jobbar inom små och medelstora företag, de som behöver den större arbetsmarknaden och de som ser hur det ökade utbudet av kultur och kunskap kan förändra deras liv. Oftast just de som behövs för att säkra utveckling och hållbar tillväxt över tid.
Därför är Trafikverkets förslag om en sen byggstart för delsträcka Dåva–Skellefteå otillräckligt. Ett senareläggande riskerar möjligheterna att ta tillvara den starka tillväxtpotentialen som präglar hela regionen i dag. Vi anser att en byggstart bör ske 2020 och att hela sträckningen upp till Luleå bör planeras så snart som möjligt.
I dag bor 325 000 människor längs den planerade bansträckningen. Kuststråket är lika tätbefolkat som västra Götaland och vi har en hög sysselsättningsgrad.
Företag i norra Sverige vill framåt men tillgången till kompetens och möjligheterna att etablera nära samarbeten är många gånger det största hindret för tillväxt.
Norrbotniabanan är en investering som hjälper till att undanröja just de hindren.
Lorents Burman
ordförande Norrbotniabanegruppen
Elisabeth Sinclair
projektledare Norrbotniabanegruppen
Den fysiska strukturen släpar efter, främst när det handlar om avsaknaden av en modern järnväg för både gods- och persontrafik.
