De utmaningar vi står inför, lokalt, regionalt och globalt, handlar om hållbarhet, bra mat, god hälsa och jämlikhet.
Vi måste samlas för att hitta gemensamma lösningar på våra mat-, hälso- och klimatproblem.
Världen står inför ofantliga utmaningar, och vi kan klara dessa, men det finns ingen tid att förlora. Många saker måste ske samtidigt.
Undernäring och övervikt är två sidor av samma mynt; ett dysfunktionellt matsystem. Vi måste ta de beslut som är bäst för människorna, djuren och planeten.
Maten vi äter, och hur vi producerar den, påverkar folkhälsan, klimatet, djuren och den socioekonomiska utvecklingen.
Vi behöver ny teknologi och nya innovationer.
Vi ska äta mindre nötkött, men vad ska vi äta i stället?
Ska vi välja ekologiska tomater, som flugits hit från Spanien, eller närodlade som drivits upp och besprutats i växthus.
Alla aspekter måste vägas in, för allt hänger ihop. Trots att det finns många frågor kring mat vet vi tillräckligt för att kunna börja äta oss till en bättre hälsa.
Vi vet vad hållbar och hälsosam mat är.
Snabbmat och mat med mycket socker är billig och lättåtkomlig och på många ställen det enda som finns att tillgå. Men det är mat som gör oss sjuka. Prislappen för svenskarnas osunda matvanor är 172 miljarder kronor årligen. Det innan klimat- och miljökostnader är inräknade.
Ett problem inom sjukvården har varit att fokus legat på att behandla patienter i stället för att hålla dem friska. Att arbeta förebyggande har inte varit viktigt.
Vi står inför en folkhälsokris med enorma kostnader. Vi förstår att lösningen ligger i det vi äter och hur vi tar hand om våra kroppar. 80 procent av svenskarna rör sig alldeles för lite och riskerar att drabbas av livsstilssjukdomar.
I klimatkampen behöver vi rejäla tekniksprång och internationella avtal. Det vi nu kan göra, och som är mest kostnadseffektivt, är att använda evidensbaserad kunskap om hur vi får folk att ändra sitt beteende i en ”grön” riktning.
Nudge är engelska för att ”peta” eller ”knuffa”. Det är en effektiv metod för att knuffa människor i rätt riktning så de kan göra klimatsmarta val.
Vi behöver massor av ”nudge” i kommunerna för att människor ska välja rätt, både när det gäller mat, hälsa klimat och jämlikhet. För vi vet att ju jämlikare ett samhälle är desto bättre hälsa har människorna.
Jag tror inte att människor av egen fri vilja kommer att välja att förändra sitt beteende för miljöns skull.
Att sluta röka kan vara oerhört svårt. Fastän man vet att det är livsfarligt kan man inte sluta. Hur ska vi då kunna förvänta oss att människor ska ändra sitt beteende för någonting så abstrakt som att isen vid poolerna håller på att smälta.
Det finns många paralleller mellan hälsa och miljöfrågor. Koldioxidsamhället bär skulden till många livsstilssjukdomar.
Tyvärr lever vi i en tid där vi lider av ett kollektivt kortsiktighetssyndrom när det gäller ekonomi, arbete, hälsa och inte minst klimatet. Eller som Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare uttryck det: ”Vi vet alla vad vi ska göra, vi vet bara inte hur vi ska lyckas bli omvalda om vi gör det.”
Vägen framåt är att anpassa samhället så det blir lättare för människor att välja det som är bäst för dem själva och för miljön. Undersökningar visar att 10–15 procent i en befolkning alltid försöker göra det som är etiskt korrekt, exempelvis köpa ekologisk mat. Ungefär lika många vill bara gå sin egen väg.
Men den största gruppen 70–80 procent vill verkligen göra det rätta om det blir enkelt för dem att göra det.
Vi reser mer än någonsin med flyg, och det är en utveckling som är svår att stoppa. Människor skulle uppleva det som att man tar något ifrån dem.
Här är teknikutvecklingen helt avgörande för att flygresor i framtiden ska kunna göras med icke fossila bränslen. Innan dess måste vi få människor att klimatkompensera.
När det gäller biltrafik kommer människor att använda egen bil så länge det är det mest bekväma sättet att röra sig från punkt A till punkt B. Men om det lättaste sättet att transportera sig plötsligt blir med kollektivtrafik kommer man att välja det.
Utmaningen för oss politiker är att göra det enklare att bli klimatsmart. Göra det enklare att köpa bra mat och leva ett liv i rörelse med god hälsa.
Det är ingen framkomlig väg att höja skatter på fordon och drivmedel så länge människor som bor i glesbygden inte har möjlighet att transportera sig och driva företag på ett klimatsmartare sätt. Ingen tjänar långsiktigt på det.
Människor bryr sig om klimatet, och det är det allra viktigaste.
Klimatkampen och kampen för bra mat och hälsa är för viktig för att det ska vara upp till individens moraliska ansvar att lösa det. Många väljer att stoppa huvudet i sanden, för man känner sig maktlös inför de komplexa problemen.
Det är politikens uppgift att ta bra beslut som leder människor till klimatsmarta och hälsosamma val, hjälpa folk att välja rätt. Då ändrar de ofta sina attityder.
Världen går framåt men inte fort nog. Tror att höstens val kommer att visa att människor längtar efter ett nytt ledarskap, och nya visioner, som bygger på omtanke om hela människan, naturen, djuren och vår planet. Visioner om ett jämlikt samhälle med god hälsa och utveckling för alla.
Katarina Burman(V)
tredje vice ordförande kommunstyrelsen Kalix kommun med ansvar för folkhälsofrågor
