I en ny ekonomirapport konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att svensk välfärd står inför omfattande utmaningar.
Gapet mellan kostnader och intäkter i kommuner och landsting bedöms uppgå till 59 miljarder kronor 2021. Sämst är läget för landstingen.
Många brottas redan med att få ekonomin i balans. För att klara välfärden behövs tydliga prioriteringar och högkonjunkturen får inte slösas bort.
En viktig förklaring till att välfärden står inför tuffa utmaningar är att andelen som arbetar och betalar skatt växer långsammare än andelen unga och gamla som behöver välfärd. Den viktigaste frågan för att säkerställa välfärdens finansiering är därför att stärka arbetslinjen så att fler går från bidrag till jobb.
Det handlar framför allt om gruppen utrikes födda som utgör en allt större andel av de arbetslösa.
I den högkonjunktur som i dag råder är det viktigt att genomföra strukturella reformer som gör arbetsmarknaden tillgänglig för dem som har kort eller obefintlig utbildning. Moderaterna har därför föreslagit sänkt skatt på låga inkomster, inträdesjobb, där man lär sig jobbet på jobbet, och ett utvidgat rut-avdrag.
Tyvärr gör regeringen inget av detta.
När konjunkturen vänder neråt drabbar det, förutom de människor som redan i dag står långt ifrån arbetsmarknaden, ekonomin i kommuner och landsting.
Det är därför oroande att en tredjedel av landstingen redan nu redovisat underskott minst tre av de fem senaste åren. De nämnder som ansvarar för sjukvården i Västerbottens läns landsting går årligen med mycket stora underskott.
Det behövs därför en politik som långsiktigt tryggar välfärdens finansiering.
Det enda sättet att öka skatteintäkterna och stabiliteten är med kraftfulla reformer för fler jobb, företag och arbetade timmar.
Välfärden byggs inte av höjda skatter och kortsiktiga statsbidrag. Välfärden byggs av människors arbete.
För detta måste politiken skapa betydligt bättre förutsättningar än i dag.
Nicklas Sandström(M)
oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting
