Debatt: Unga som mår dåligt ska inte behöva vänta

Debatt. Psykisk ohälsa är vår tids snabbast växande folkhälsoutmaning. Antalet barn mellan tio och 17 år med psykisk ohälsa har fördubblats de senaste tio åren. För unga vuxna, mellan 18 och 24 år, handlar det om en 70-procentig ökning under samma period. Det är en allvarlig och oroväckande utveckling.

Foto: Isabell Höjman/TT

Not Found2018-05-31 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Allt fler unga mår dåligt.

Sedan 1990-talet har andelen unga som lider av psykisk ohälsa tredubblats. I dag är nästan 200 000 barn och unga drabbade.

Att så många unga mår dåligt är inte ett individuellt problem. Det är ett samhällsproblem som kräver politiska lösningar. Regeringen har redan fördubblat statens satsningar på psykisk ohälsa de senaste fyra åren. Men det räcker inte.

Vi socialdemokrater lanserar därför just nu det största trygghetsprogrammet i modern tid. Sverige ska bli tryggare med en bättre välfärd.

Barn och unga ska inte behöva må dåligt en enda dag för länge utan att få hjälp och stöd. Därför presenterar vi en satsning på elevhälsan, så att de ska kunna genomföra screening av elevers psykiska hälsa, och på vården, så att den ska vara rustad för att utan lång väntan kunna ge barn och unga det stöd som de behöver.

Vi vill också modernisera och digitalisera barn och ungas möjligheter att få vård och stöd, och förbättra det förebyggande arbetet när det gäller självmord.

Psykisk ohälsa är vår tids snabbast växande folkhälsoutmaning. Antalet barn mellan tio och 17 år med psykisk ohälsa har fördubblats de senaste tio åren. För unga vuxna, mellan 18 och 24 år, handlar det om en 70-procentig ökning under samma period. Det är en allvarlig och oroväckande utveckling.

Därför ger Socialdemokraterna ett vallöfte till landets barn och unga; i Sverige ska ingen ung som mår dåligt behöva vänta en dag för länge på att få stöd och hjälp.

- Screening av barns och ungas psykiska hälsa i skolan

Precis som alla barn i dag genomgår fysiska hälsoundersökningar i skolan, ska även elevhälsan arbeta med årliga hälsoundersökningar för att förebygga och säkerställa elevernas psykiska välmående.

Hälsoundersökningen kan ta upp frågor om barn och ungas psykiska hälsa, eventuella missförhållanden i familjen samt hedersrelaterat våld och förtryck.

I Sverige ska ingen ung som mår dåligt behöva vänta en dag för länge på att få stöd och hjälp.

På så vis får elevhälsan bättre verktyg för att hjälpa och upptäcka barn och unga som mår dåligt eller far illa.

- Unga som mår dåligt ska ha snabbt stöd i mobilen

För många unga är det i dag mer naturligt att ta en första kontakt digitalt, via exempelvis ett chattforum, än att fysisk uppsöka hjälp.

För att förbättra tillgängligheten, öka kunskapen bland barn och unga, samt sänka trösklarna till vården, vill vi göra det möjligt för barn och unga i hela landet att söka vård och få professionellt stöd via en digital plattform.

Umo.se, ungdomsmottagningarna på nätet, byggs ut så att den inte bara ger bra information utan också blir interaktiv.

- Barn och unga som mår dåligt ska ha vård utan väntan

Många som i dag står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin för behandling ska kunna få vård och stöd på vårdcentralen i stället. Genom att stärka vårdcentralernas kompetens och kapacitet, för att ta hand om enkel och medelsvår psykisk ohälsa bland unga, kan fler få hjälp snabbare.

Därför vill vi ge landstingen och regionerna ett permanent tillskott om 250 miljoner kronor för insatser så att barn och unga snabbt ska kunna få rätt hjälp. Pengarna kan användas till att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, men också användas till att stärka vårdcentralernas kompetens.

- Rätt stöd vid självmordstankar

Att må dåligt är inte ett brott, och ska inte heller behandlas som ett sådant. Det ska i första hand vara vården, och inte polisen, som kommer vid ett självmordslarm. Larm om självmord ska i första hand betraktas som en olycka och kopplas till psykisk ohälsa. Samhällets svar ska utformas efter det.

Barn och ungas psykiska hälsa är en angelägenhet och en investering för hela samhället.

Barn som får rätt stöd blir trygga vuxna. I ett starkt samhälle ska inget barn behöva vänta på att få rätt stöd och hjälp.

Det är det löfte som vi socialdemokrater nu går till val på.

Annika Strandhäll (S), socialminister

Philip Botström, ordförande SSU (Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund)

Malin Malm, ordförande SSU Västerbotten

Isak From, riksdagsledamot från Västerbottens län och ordförande för Socialdemokraterna i Västerbotten