Det skrevs 79 fler artiklar om klimatet i Västerbottens medier 2017 än året innan. Det är en ökning med över tre procent.
Ökningen syns i medier över hela landet. Mest dominerande i rapporteringen: Donald Trump, den väckarklocka klimatet behöver.
I fjol skrevs 61 485 artiklar om klimatet i svensk media, varav 2 463 i lokalmedia i Västerbotten. Ökningen från 2016 i svensk media är 17 procent. I mer än en sjättedel – över 11 000 artiklar – nämns Donald Trump. Det visar rapporten ”Varmare klimat – iskall nyhet?”, som Vi-skogen gjort i samarbete med medieanalysföretaget Retriever.
Vilken är då Trump-effekten?
Vår granskning visar att det inte, som man kan förledas att tro, är klimatskeptiker som vunnit mark. Tvärtom är det en vilja att agera som sprider sig.
Det ligger helt i linje med andra starka trender i hur klimatet skildras i media:
- Köttkonsumtionen och värdet av betande djur var ämnet för den näst mest delade artikeln, 20 734 delningar.
- Flyget stod för 12 procent av alla klimatrelaterade artiklar, en ökning med 59 procent jämfört med 2016.
- Årets mest delade artikel, 52 817 delningar, handlade om klimatpåverkan från elbilars batterier.
Dessa områden handlar om sådant man som aktiv konsument själv kan påverka för att minska sin klimatpåverkan och leva mer hållbart.
Det stora intresset för köttfrågan ligger helt i linje med att köttkonsumtionen förra året minskade med 2,6 procent – den största minskningen sedan 1990, enligt statistik från Jordbruksverket.
Uppmärksamheten för flygets klimatpåverkan stämmer också väl överens med att 15 procent av svenskarna, enligt en färsk Sifo-undersökning, undviker att flyga under semestern på grund av klimatet. Samtidigt är intresset för tågcharter rekordstort.
Intresset för elbilars batterier pekar på en vilja att göra rätt hela vägen. Vi godtar inte förenklingar som ”nollutsläpp” utan vill ha hela bilden för att kunna handla därefter.
Också Trump-artiklarna genomsyras av en bestörtning mot att världens största ekonomi inte vill ta sitt klimatansvar, med en tydlig signal till våra egna politiker att inte backa, utan tvärtom höja ambitionsnivån.
Efter att ha granskat artiklar om klimatet i media fyra år i rad ser vi att det som kan tyckas vara en långsam process rymmer mycket snabba skeenden.
Det handlar inte om framtida generationer utan om här och nu. När två sidor ska ställas mot varandra är det inte längre den som insett klimathotets allvar mot klimatskeptikern. I stället handlar det om olika metoder att lösa problemet, ibland i form av skenbara konflikter, till exempel elbil mot biogas.
Men det finns en baksida. Den globala kopplingen har försvagats. Endast sju procent av artiklarna om klimatet handlar om de allra mest utsatta för klimatförändringarna, de som lever i fattigdom på den afrikanska landsbygden. Här skulle vi önska att media klarade att hålla två bollar i luften samtidigt; lokal och global rapportering.
Våra möjligheter att agera lokalt är en viktig del i att bidra globalt till att hejda klimatförändringarna. Här har lokalmedia en avgörande uppgift att granska och beskriva klimatfrågan på en nära och konkret nivå, och visa läsarna vad som kan göras i lokalt.
Det är inte särskilt troligt att Donald Trump ville bli den gnista som tänder så mångas klimatengagemang.
Men med en tydlig konflikt och en gemensam motståndare har diskussionen fått en ny tändning.
Tillsammans ska vi utnyttja det för att ytterligare höja temperaturen i klimatfrågan.
Henrik Brundin, vice vd Vi-skogen
Malena Ernman, operasångare
Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores