I Sverige kan man köra på en människa, ett vägräcke eller en cykel och bli friad från misstanken om rattfylleri genom att säga att man drack efter olyckan.
Det kallas eftersupning. Varje vecka kan vi läsa om denna typ av frikännanden.
I Norge kan man inte undkomma ansvar genom detta kryphål i lagen. Där är det busenkelt. Har du varit med om en trafikincident där polisen kan komma att behöva utreda händelsen så får du inte dricka alkohol inom sex timmar. Gör du det så likställs det med rattfylleri. Detta enligt en bestämmelse som infördes i lagen redan 1959.
Riksdagens partier önskade införa en sådan lag även i Sverige för några år sedan.
Men den utredning som tillsattes såg juridiska hinder och regeringen stoppade lagförslaget 2015. Det innebär att det än i dag går åt mängder av arbetstid och resurser hos både Polisen och Rättsmedicinalverket för att utreda och motbevisa påståenden som: ”Jag drack först efter olyckan”.
Detta handlar inte om enstaka händelser, utan om tusentals fall varje år där det slösas med myndigheternas resurser helt i onödan. Dessutom måste vi räkna med att de rattfyllerister som undkommer ansvar på det här sättet fortsätter att begå rattfylleribrott och därmed hotar andra människors liv och hälsa.
Nu har Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) överlämnat flera tusen namnunderskrifter till stöd för ett lagförslag mot eftersupning till regeringen. I samband med det önskar MHF att en lagändring äntligen kan komma till stånd.
MHF:s förslag är enkelt och konkret:
Stoppa möjligheten att hävda eftersupning för att försöka bli frikänd från misstanken om rattfylleri.
Vårt mål är att ingen ska dö av rattfylleri.
Med en lag mot eftersupning kommer vi ett steg närmare det målet.
Göran Sydhage, vd Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF)