Allt fler får tillgång till snabbt bredband via fiber.
Redan i dag har över 77 procent av alla hushåll i Västerbottens län tillgång till snabbt bredband via fiber och siffran väntas öka ytterligare under de kommande åren.
Men all fiber som ligger i backen har inte grävts ner på ett korrekt sett. Detta kan komma att få förödande konsekvenser för samhället i takt med att vi blir allt mer beroende av en fungerande uppkoppling.
Faktum är att stora delar av samhället redan i dag är beroende av en snabb uppkoppling. Detta är en utveckling som väntas fortsatta i allt snabbare takt. Det handlar inte enbart om hushållens möjlighet att kommunicera med omvärlden. Även offentlig sektor får problem när uppkopplingen inte fungerar.
Det kan exempelvis handla om att apotek inte kan ta emot digitala recept eller att kommunala verksamheter inte kan kommunicera med varandra. Även stora delar av näringslivet, såväl små som stora företag, är i dag beroende av en väl fungerande fiberinfrastruktur.
Tyvärr är det inte alltid som fiberinfrastrukturen grävs ner på ett korrekt sett. Vi har sett exempel på hur fiberkabeln läggs direkt under markytan, vilket ökar risken för avgrävningar eller skador i samband med tjällossning.
Det yttersta ansvaret för att nätet byggs på ett robust sätt vilar alltid hos nätägaren. Men en kommun kan, genom att ställa krav under tillståndsprocessen, göra det svårare för oseriösa aktörer att komma undan med mindre robusta lösningar.
Inom andra samhällskritiska verksamheter, som exempelvis vid anläggning av avloppsledningar eller el, finns det rigorösa regelverk. Detta har saknats inom anläggning av fiberinfrastruktur, kanske för att vi hittills mest har använt vår anslutning för att surfa och kolla på tv.
Utvecklingen går snabbt framåt och stora delar av vårt samhälle har svårt att fungera som vanligt, när uppkopplingen ligger nere.
Just därför har flera branschaktörer tillsammans med ansvarig myndighet, Post- och telestyrelsen, gått ihop och tagit fram en gemensam standard för att säkerställa att fiberinfrastrukturen förläggs på ett robust och hållbart sätt.
Sedan flera år tillbaka finns det också en standard för certifiering av fibertekniker och som säkerställer att den personal som bygger ut fiberbredbandet har rätt kunskap inom fiberskarvning och mätning.
Vi har valt att placera dessa standarder, certifierad fibertekniker och personcertifiering anläggning, inom ramen för konceptet för Robust fiber.
Som med alla frivilliga standarder så finns det en tendens att bara seriösa aktörer använder sig av den. Därför behöver vi både kommunernas och allmänhetens medverkan för att ställa krav på förläggningen av fiberinfrastruktur så att den byggs robust och hållbar för att därigenom skapa förutsättningar för säkra uppkopplingar.
Lars Björkman