Vi lever i en spännande tid.
Allt fler hushåll och företag får tillgång till snabbt bredband och kan ta del av digitaliseringens möjligheter.
Men tiden då bara fastigheter skulle anslutas är förbi. Nu kommer allt från soptunnor till lyktstolpar att kopplas upp. Ett smart samhälle växer fram och kommunerna i Västerbotten måste öka engagemanget i frågan för att inte tappa kontrollen.
I ett smart samhälle utnyttjar kommunen digitaliseringen för att effektivisera och förbättra sina verksamheter och tjänster. E-tjänster underlättar bland annat för val av förskolor och skolor, för kommunikationen mellan skolan och föräldrarna samt inom äldreomsorgen.
Men det kommer också att handla om att sensorer i offentliga soptunnor informerar renhållningscentralen när de behöver tömmas. På så sätt undviks onödiga resor samtidigt som soptunnorna inte behöver stå överfulla och orsaka irritation hos förbipasserande.
Och trafikljus kan styras i realtid för att underlätta för polis, räddningstjänster och ambulans.
Jag är säker på att samtliga landets kommuner inom kort kommer delta i den här samhällsomställningen. Faktum är att många redan gör det.
I en enkätundersökning som vi har genomfört uppger tre kommuner i Västerbotten att de har påbörjat ett arbete inom ramen för det smarta samhället. Det är en nödvändig utveckling om i framtiden vi vill bibehålla eller till och med öka servicen till invånarna.
Digitaliseringsomställningen sker fort i hela samhället, så jag förstår om kommunerna känner sig pressade att snabbt visa upp egna lokala satsningar. Men jag är samtidigt oroad över att en sådan iver kan komma att leda till förhastade beslut som riskerar att låsa in kommunen i avtal där de tappar kontroll och styrning.
Ordet digitalisering används i många sammanhang, men tro mig, det är mycket mer än ett modeord.
Digitaliseringen är här för att stanna och kommer att skapa genomgripande förändring av vårt samhälle och våra liv. Därför är det särskilt viktigt att kommunerna gör väl övervägda val och framförallt behåller rådigheten över den samhällskritiska infrastrukturen som det smarta samhället vilar på.
Kommunerna behöver också dra lärdom av historien. I bredbandsutbyggnadens begynnelse var kommunerna framsynta och skapade en modell som kallas för öppna nät. Det innebär att de äger sin bredbandsinfrastruktur men bjuder in marknadens aktörer att inom den erbjuda sina tjänster till konsumenterna.
Modellen är i dag svensk standard och har bidragit till att göra Sverige till ett av de bästa bredbandsländerna i världen. Jag är övertygad om att vi behöver öppna lösningar minst lika mycket i den nya it-infrastruktur som behövs i framtidens smarta samhälle, som exempelvis nät för sensorer.
Vi behöver digitaliseringen och det är bra att politiker och tjänstemän i landets kommuner välkomnar den utveckling som nu sker.
Men beslutsfattarna behöver reflektera kring hur de vill att framtidens smarta samhälle ska se ut hos just dem. Digitaliseringen är en av vår tids största förändringsprocesser och det är viktigt att de inte slarvar bort taktpinnen.
Den infrastruktur för digitalisering som behövs inför framtiden bör vara lika naturlig för kommunen som att äga infrastruktur för vatten och avlopp.
Mikael Ek