Varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven.
Det motsvarar en lastbil som tömmer sin last på plast en gång i minuten.
Haven har länge lyckats svälja mycket, men på senare tid har problemet kommit upp till ytan.
En färsk Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, visar att nio av tio svenskar oroar sig för att mängden plast och skräp i våra hav ökar. Nästan sju av tio uppger att de tycker att det har blivit mer skräp och plast i haven, och längs stränderna, under de senaste tio åren.
Enligt undersökningen uppgav mer än två tredjedelar att de skulle ställa sig positiva till ett svenskt förbud mot försäljning av engångsartiklar i plast, som exempelvis plastglas och plastbestick.
I våras släppte forskare bilder från en obebodd ö i Stilla havet där krabbor hade byggt bon i gamla sminkburkar och dockhuvuden – ett oroväckande bevis på hur illa vi tar hand om vår miljö och våra hav.
Fortsätter vi att skräpa ner världshaven i den takt som görs nu kommer det att finnas mer plast än fisk i haven 2050 – alltså om bara en generation.
Plast och skräp hör inte hemma i haven eftersom det skadar såväl människor som djur. Havssköldpaddor äter plastpåsar i tron att det är maneter, plasten fastnar i dess matspjälkningsorgan och gör att de svälter ihjäl. Delfiner fastnar i överblivna fisknät och kvävs. Sjöfåglar fastnar i fiskelinor och dör.
Plasten kan också skada oss människor, inte minst den som bryts ner till mikroplast.
Faktum är att det finns stora mängder plastpartiklar i haven utanför Sverige som kan innehålla miljögifter. I september släpptes en ny rapport som visade att 83 procent av världens dricksvatten är förorenat med mikroplast. Och fiskarna äter mikroplast i tron att det är plankton och i slutändan hamnar den på våra egna tallrikar.
De negativa hälsoeffekterna är okända.
Vad som är positivt är att majoriteten av svenskarna enligt undersökningen agerar för att minska sin plastkonsumtion. En majoritet (55 procent) har minskat användningen av engångsartiklar i plast som bestick, muggar och påsar.
Två tredjedelar undviker att köpa plastpåsar och nästan lika många har med en egen tygkasse när de handlar.
Nästan 80 procent av de tillfrågade uppger att de är noga med att återvinna och slänga skräp på rätt ställe.
Hur vi agerar i vår vardag är viktigt. Cirka 80 procent av allt skräp som hamnar i haven kommer från land, och merparten av skräpet är plast.
Plasten är en av vår tids stora ödesfrågor för haven. Det handlar om av vilka råvaror som förpackningar tillverkas av, hur bra vi återvinner vårt avfall och hur vi kan minimera användningen av plast.
Lyckligtvis ger politiska beslut effekt. I Sverige infördes i somras informationskrav för butiker om plastpåsens negativa effekter på miljön, efter ett EU-direktiv i syfte att minska användandet av påsar. Sedan dess har förbrukningen av plastpåsar i svenska handeln minskat kraftigt.
Länder som Costa Rica, Rwanda och Frankrike har gått ett steg längre och förbjudit plastpåsar helt.
Costa Rica har också gått ut med beslut om förbud mot engångsförpackningar i plast från 2021.
Är det inte dags att vi förbjuder plastpåsar och börjar fasa ut engångsartiklar i plast även i Sverige?
Haven är i kris och plast kan vara ett av världens snabbast växande miljöproblem. Dör haven så dör vi.
Självklart måste vi alla; politiker, företag, ideella organisationer och privatpersoner göra vad vi kan så att vi i framtiden får rena och levande hav fulla med fisk.
Håkan Wirtén