En ny klimatrapport ”Att se hela bilden” från Stockholm Environment Institute (SEI), genomförd på uppdrag av Världsnaturfonden, föreslår att en vegonorm införs i offentlig sektor, och att en klimatskatt på animalier införs i kombination med lägre skatt på frukt och grönt.
Det är nu dags att riksdagen river upp livsmedelsstrategins mål om ökad animalieproduktion.
Riksdagen fastslog förra året i sin livsmedelsstrategi att animalieproduktionen genom en mängd åtgärder ska öka till 2030. På sovjetiskt vis bestäms alltså ett produktionsmål som riksdagen aldrig skulle drömma om att ange för andra branscher.
Näringslivets tankesmedja Timbros nya rapport ”Den ökande protektionismen efter finanskrisen” visar att indirekt protektionism – regler, särkrav och standarder som hämmar konkurrensen – motsvarar tullar på upp till 15 procent av försäljningspriset. Samhällskostnaderna är mycket stora.
Animalier orsakar enorma mängder växthusgasutsläpp. I SEI:s klimatrapport står det att livsmedel står för ungefär 30 procent av de svenska hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.
Varje svensks livsmedelskonsumtion orsakar i snitt 1,8 ton koldioxid årligen. Två tredjedelar av dessa utsläpp beräknas komma från kött, mejerivaror och fisk. Nötkött orsakar 26 kilo växthusgaser per kilo kött och smör orsakar åtta. Proteinrika bönor orsakar bara 0,7 kilo växthusgaser.
Animalier medför även betydande ohälsokostnader. ”Nyckeln till bra matvanor är att äta mer mat från växtriket, lagom mycket och varierat”. Med de orden inleds Livsmedelsverkets kostråd ”Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig”, som betonar hälsovinsterna med en mer växtbaserad kost.
Enligt Världscancerfonden kan en tredjedel av västvärldens cancerfall förebyggas med en hälsosam livsstil.
En rapport från University of Oxford ”Analysis and valuation of the health and climate change cobenefits of dietary change” visar att en global övergång till växtbaserad kost kan spara 700–1 000 miljarder dollar per år i minskade sjukvårdskostnader.
Dessutom bedöms drygt åtta miljoner människoliv årligen kunna räddas och växthusutsläppen från matsektorn beräknas kunna reduceras med över två tredjedelar.
Riksdagen bör lyssna på miljöexperterna och omarbeta livsmedelsstrategin.
För allmänintressets bästa är långt mycket viktigare än att tillfredsställa köttindustrins kortsiktiga vinstintresse.
Vegonorm i offentlig verksamhet, klimatskatt på animalier och sänkt moms på miljövänliga vegetabilier är effektiva styrmedel som bör skrivas in i livsmedelsstrategin.
Jonas Paulsson, Köttfri måndag