Sveriges stora framtidsfråga är integrationen.
Under 2015 tog Sverige emot fler flyktingar per capita än något modernt land gjort sedan internationell statistik började samlas in.
Medan migranter med hög utbildning lyckas komma i arbete upplever många lågutbildade svårigheter med att finna en meningsfull sysselsättning. Arbetsmarknaden i Sverige ställer höga krav på språklig kunskap, yrkeskunskap och datorkunskap. De som saknar dessa kompetenser kämpar i motvind på arbetsmarknaden.
Lösningen stavas vuxenutbildning. De som migrerar till Sverige behöver ta till sig de kunskaper som behövs på arbetsmarknaden. Då kan de komma i meningsfullt arbete, bli självförsörjande och bidra till välfärden. Problemet är bara att lösningen inte fungerar.
Sveriges Television har förklarat: ”Trots myndigheternas ansträngningar är det nästan inga nyanlända med kort utbildning som sitter i skolbänken efter två år i Sverige.”
Integrationen håller på att misslyckas eftersom den vuxenutbildning som erbjuds inte lockar. Anledningen till detta är att Arbetsförmedlingen upphandlar de billigaste utbildningarna, inte de som faktiskt lyckas erbjuda värdefulla kunskaper.
I Sverige finns i dag vuxenutbildning som ger deltagarna den kompetens som behövs för att klara bristyrken i till exempel vård, transport och restaurang. De som läser utbildningarna får lära sig svenska samtidigt som de tränar upp yrkesfärdigheter.
Dessa utbildningar lockar många deltagare. Men de bra utbildningarna är få eftersom Arbetsförmedlingen inte vill betala för dem.
Man kan självklart förstå att myndigheten vill vara sparsam med skattebetalarnas pengar. Men den överdrivna snålhet som råder leder till dåliga utbildningar, som migranterna inte vill delta i. Resultatet blir att vägen till integration stängs.
Är det verkligen ansvarsfull politik?
Nima Sanandaji
teknologie doktor
Johan Winsborn
vd Almega Utbildningsföretagen
