Foto: Fredrik Sandberg/TT
Från 2006 till 2014 hade de borgerliga partierna regeringsmakten.
I deras första budget uppgick miljöanslaget till 4,6 miljarder kronor. När de åtta senare förlorade väljarnas förtroende uppgick miljöanslaget till 5,2 miljarder.
Det blev därmed inte mer än drygt en halv miljard kronor i anslagsökning på åtta år. I relation till hela statsbudgeten ökade miljöanslagen inte alls.
Med andra ord; åtta förlorade år för klimatet, miljön och naturvården.
Hösten 2014 fick Miljöpartiet och Socialdemokraterna väljarnas förtroende och bildade en rödgrön regering. Sedan regeringstillträdet har anslaget till klimat, miljö och naturvård ökat med 110 procent. Det är den största klimat- och miljöinvesteringen hittills i Sverige.
Satsningarna omfattar flera områden. Det handlar bland annat om 800 miljoner kronor under 2018 och 3,6 miljarder kronor under 2019–2020 för att stödja och stimulera klimatsmarta åtgärder på det lokala planet som syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Det så kallade klimatklivet.
Det handlar om att stödja industrin med 300 miljoner kronor per år de kommande tre åren i syfte att stimulera framtagandet av ny teknologi. Det så kallade industriklivet.
Det handlar om ökade satsningar, motsvarande 190 miljoner kronor under 2018 och närmare 600 miljoner under 2019–2020 på energi- och klimatrådgivning. Det handlar om ökat stöd för klimatanpassning.
Det handlar om 100 miljoner kronor under 2018, och drygt en miljard kronor under de två därpå följande åren, i riktat stöd till kommuner för åtgärder för gröna städer: stadsnära grönska, ekosystemtjänster i urban miljö och barns utemiljöer.
Det handlar om ökade satsningar på ett rent hav, motsvarande 600 miljoner kronor för 2018 och 1,5 miljarder för 2019–2020 för att fria haven från plast, ge bättre skydd till marina områden, sanera miljöfarliga vrak och ta bort miljögifterna.
Det handlar om att satsa på värdefulla skogar. Det handlar om satsningar på motsvarande 100 miljoner kronor under 2018 och 400 miljoner under 2019–2020 för hållbar konsumtion och produktion.
Det handlar om ett anslag på 500 miljoner kronor under 2018 och över 1,5 miljarder under 2019–2020 för att gynna utbyggnaden av solenergi. Det handlar om stöd för omställningen till en elektrifierad transportsektor motsvarande 180 miljoner kronor nästa år och 450 miljoner för 2019–2020.
Det handlar om ett ökat stöd till en laddinfrastruktur motsvarande 150 miljoner kronor per år under de kommande tre åren i ”ladda hemma-stöd”.
Det handlar om en elfordonspremie på upp till 10 000 kronor per fordon och om 350 miljoner per år under de kommande tre åren för att stimulera elcycklar, lastcycklar och elmopeder.
På det internationella planet satsar regeringen 742 miljoner kronor under nästa år för att stärka det internationella utvecklingssamarbetet. Dessutom bidrar vi till genomförandet av Parisavtalet genom ökade satsningar på motsvarande 70 miljoner kronor bara under 2018.
Detta och mycket mer gör vi medan allianspartierna gnäller, och deras så kallade gröna röst motarbetar oss i stället för att jubla över alla dessa fantastiska satsningar.
Jabar Amin(MP)
riksdagsledamot för Västerbottens län
Allianspartierna gnäller och motarbetar oss i stället för att jubla över alla dessa fantastiska satsningar.
