Debatt: Miljonerna rullar men barnens välmående ignoreras

Debatt. I Skellefteå är det få förskolor som följer det av forskare och skolmyndighet rekommenderade antalet barn i grupperna: ”För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn”.

Foto: Linn Cathrin Olsen / TT

Not Found2018-03-21 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Vi läser i Norran att ombyggnationerna av skolornas lokaler kostat 100-tals miljoner kronor, hur tjänstemän och politiker verkat sakna kontroll.

Men ekonomisk kontroll saknas inte när det gäller barnens verksamhet. Där ska det sparas.

Förskolechefer grubblar på hur de ska få ekonomin att gå ihop, samtidigt som barn riskerar att fara illa i den miljön. I kommunens budget står det i klartext vad de har att förhålla sig till: vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag, det vill säga att ekonomin utgör gränsen för verksamhetens omfattning.

Vi vill att du funderar på hur det ser ut på förskolorna i din närhet.

Vad kan du som vårdnadshavare se bakom pedagogernas leenden?

För ve den pedagog som berättar hur situationen verkligen är. Då ifrågasätts arbetstagarens lojalitet och att oroa vårdnadshavare är inte önskvärt.

Just nu pågår ett uppror i hela Sverige (#pressatläge) som jobbar för att ge förskolorna bättre förutsättningar. Det är valår i år, och barnen är vår framtid, de yngsta medborgarna behöver vårt stöd.

Det är valår i år, och barnen är vår framtid, de yngsta medborgarna behöver vårt stöd.

Vi kan berätta några fakta:

I Skellefteå är det få förskolor som följer det av forskare och skolmyndighet rekommenderade antalet barn i grupperna: ”För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn”.

Trots att vi vet att det blir högre ljudnivå, ökad stressnivå, fler konflikter i stora grupper, och att barn som inte blir sedda och bekräftade riskerar att bli oroliga och utåtagerande, eller än värre tysta och osynliga.

Detta fortsätter sedan i skolan. Elever vistas i alltför stora klasser, trots att det finns forskning även här som visar att ”de elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet” (forskning.se).

Så får vi mer oro och stress för våra elever.

Så för alla barns och elevers bästa – de som är våra framtida vuxna medborgare – behöver något göras åt gruppernas storlekar och lärarnas arbetsuppgifter.

Vi vill att de barn och elever som är på förskolorna och skolorna ska ha möjlighet att bli sina bästa jag, och att när de lämnat skolväsendet bakom sig ska ha utvecklats till lyckliga individer som har möjlighet att bli det de vill bli.

Elin Forsberg, förälder, Föreningen Barnens framtid i Skellefteå

Maria Bergmark, förälder, Föreningen Barnens framtid i Skellefteå

Ann-Christine Sandström, förskollärare, Föreningen Barnens framtid i Skellefteå

Katarina Larsson, förskollärare, Föreningen Barnens framtid i Skellefteå