Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, argumenterar i pressen att ”vindkraft bidrar till en levande landsbygd”.
Hon klagar också på det kommunala vindkraftsvetot, och menar att kommunens självbestämmande säkras bättre genom rollen som remissinstans och samtalspartner.
Vi tycker tvärtom: det är genom kommunernas vetorätt som det reella inflytandet säkras.
På samma sätt som det är vid frågan om uranbrytning och lagring av kärnavfall. Tycker Svensk Vindenergi att kommunernas nuvarande vetorätt i dessa frågor ska avskaffas – för att säkra självbestämmandet?
2017 beslutade regeringen om en vindkraftspremie på 70 miljoner kronor/år, som delas mellan de tio kommuner som byggde mest vindkraft det gångna året. Syftet är att öka kommunernas incitament till att bygga vindkraft.
Svensk Vindenergi argumenterar också för att fastighetsskatten från vindkraftverken ska tilldelas respektive kommun, i stället för staten, enligt ett förslag från organisationen Hela Sverige ska leva. Hur räknar man? Hur mycket är bygdens skönhet värd?
Målet om en helt förnybar elproduktion 2040 innebär, enligt Svensk Vindenergi, en fantastisk möjlighet till investeringar. Vindkraften väntas byggas ut till ett värde av cirka 150 miljarder kronor. Och dessa investeringar kommer av naturliga skäl i huvudsak att ske på landsbygden.
Men vi undrar: Var ackumuleras dessa vinster, och vem blir utan?
Erfarenheten visar också att efter en intensiv byggnationsperiod återstår bara ett begränsat servicebehov, som oftast utförs av utsocknes personal.
Låt oss se hur det blev med miljarderna som investerades i vattenkraften under 1950-, 1960- och 1970-talen. Åk en sväng uppför Ljusnan, Ångermanälven eller andra ”produktionsvatten” och fråga om miljarderna omvandlats till sprudlande aktivitet i älvdalarna. Eller om det blev något annat?
Kommer det att bli något annat även denna gång? Är det värt att offra hembygdens natur för?
Frågan kokar ner till vem och vad vi väljer att lita på: löften om framtida miljardflöden eller livskraften och potentialen i en frisk och levande natur.
Hela Sverige ska leva har ett angeläget ärende. Vi är båda uppvuxna på och präglade av landsbygden. Men tron på att gigantiska vindkraftparker ska frälsa vår landsbygd är inget annat än – förlåt uttrycket – bondfångeri.
Jan Hedman, ordförande Föreningen svenskt landskapsskydd (FSL)
Henrik Wachtmeister, vice ordförande Föreningen svenskt landskapsskydd (FSL)