Det kommunala vindkraftsvetot diskuteras flitigt.
Men kanske behöver det aldrig bli aktuellt att tvinga vindkraft på ovilliga kommuner. Tack vare miljövänliga tekniker i stället för vindkraft.
Den icke kustnära havsbaserade vindkraften tilldrar sig allt större intresse. Den är dyrare än landbaserad, men utvecklas snabbt, bland annat i Nordsjön.
Nyligen har norska Statoil beslutat att bygga en flytande vindkraftspark utanför Skottlands kust. Vattenfall bygger redan havsvindkraftverk i Nordsjön. På Chalmers tekniska högskola i Göteborg finns en kvalificerad forskningsmiljö för utveckling av havsvindkraft. Internationellt sker en kraftig expansion.
En annan uppmuntrande berättelse utgör solenergitekniken med sin dramatiska produktivitetsutveckling. Genom snabba och genomgripande tekniska landvinningar har kostnaden för solenergi fallit i en takt som få kunnat förutse för bara något år sedan.
Förra året kom nyheten att solel i de nya indiska anläggningarna produceras till lägre kostnad än kolgenererad el. Solel på våra breddgrader fortfarande dyrare än vindel, men kostnadskurvorna beräknas snart korsa varandra. Det är ett paradigmskifte; och ändå återstår stora utvecklingspotentialer med nya grundämnen i solpanelerna.
En tredje utvecklingsbar kraftkälla är biokraftvärmen. Kraftvärmeverken i fjärrvärmenäten producerar el när den behövs som mest, när det är kallt och det finns ett stort uppvärmningsbehov. En EU-rapport från 2014 uppskattar den svenska potentialen till 40 TWh. Dn fördubbling jämfört med i dag.
Vi får inte blunda för att både solkraft och havsvindkraft också har betydande nackdelar. Båda är intermittenta, det vill säga ”bara ibland”, och kan därför aldrig få en dominerande roll. Båda bidrar också till att sänka lönsamheten för stabila kraftkällor. Men de är långt mindre naturförödande i jämförelse med landvindkraft.
Där ligger tyngdpunkten i vårt resonemang. Vår utgångspunkt är elförsörjning med iakttagande av naturskydds- och hälsoskyddsintresset.
Vi har nu ett, av allt att döma, långsiktigt elöverskott. Vi startar nära noll vad gäller solkraft och havsvindkraft, som ännu utgör en mycket liten del av vår elproduktion.
Vår befintliga vatten-, vind- och kärnkraft är redan i dag koldioxidsnål. Vi kan välja att satsa på utbyggnad av solkraft, havsvindkraft och biokraftvärme utan att ytterligare föröda våra landskap och kuster. Vi bevarar handlingsfriheten beträffande kärnkraftens framtid.
Via så kallade elcertifikat subventionerar vi i dag de förlustgivande och koldioxidfria produktionssätten – däribland landvindkraft. Genom fri konkurrens ska dessa tävla mot varandra på lika villkor. Samhällsnyttan minus samhällskostnaden ska ge en samhällsvinst för varje producerad MWh.
Men samhällskostnaden varierar kraftigt. Nettot kan bli negativt eftersom landvindkraft ofta medför hälsoproblem för närboende, samt stora förluster av naturvärden.
Om vi genom modernare elproduktion kan vinna samma samhällsnytta utan att drabbas av landvindkraftens uppenbara olägenheter och kostnader – varför ska denna då uppmuntras med elcertifikat? Och varför ska den då överhuvudtaget tillåtas?
Vi påstår att dessa oönskade samhällskostnader går att välja bort med bibehållen försörjningstrygghet. Valet är politiskt, inte tekniskt.
Teknikutvecklingen gör att vi kan göra kloka politiska val. Men de traditionella vindkraftsbolagen och deras organisationer blockerar. De representerar inte framtiden, men har starka politiska bundsförvanter. Nu öppnas möjligheterna för en miljö- och industrivänlig riksdagsmajoritet att tillgodose eltillförseln med miljövänliga teknikslag.
Dit hör inte vindkraftstorn på våra berg.
Styr om och välj rätt framtid.
Vi ser med tillförsikt fram mot att energiöverenskommelsen bryts och omprövas i samband med valet.
Ta intryck av Uppsala kommun, som nyligen beslutat att överge sina vindkraftsplaner till förmån för solenergi.
Vi vill bidra till att vindkraften, miljön och våra vackra landskap kommer att vara närvarande valrörelsen.
Jan Hedman, ordförande Föreningen svenskt landskapsskydd (FSL)
Henrik Wachtmeister, vice ordförande Föreningen svenskt landskapsskydd (FSL)