Foto: Bertil Ericson/TT
Mer än vart fjärde företag i Västerbotten anger att kraven på den kompetens som medarbetarna behöver för att göra ett bra jobb har förändrats i hög grad eller helt och hållet under de senaste fem åren. Det ställer stora krav på vidareutbildning och omskolning.
Men tyvärr tvingas många yrkesverksamma i länet i dag tillbaka till skolbänken för att läsa om sådant som de redan behärskar. En orsak är att högskolan värdesätter kompetens från arbetslivet lägre än kunskaper från högskolans egna utbildningar.
Västerbottningar måste kunna få sin kompetens från arbetslivet, sin så kallade reella kompetens validerad. Det innebär att den blir bedömd och värderad, och kan växlas in till högskolepoäng. Så kortas tiden i skolbänken.
Trots att lärosätena enligt högskoleförordningen varit skyldiga att validera reell kompetens i snart 15 år är det fortfarande en rättighet endast i teorin. Ska valideringen i högskolan fungera krävs politiska beslut som förändrar förutsättningarna för deras valideringsverksamhet.
I dag saknas fungerande metoder för validering och det är ofta upp till enskilda ämnesföreträdare att avgöra om och hur validering ska utföras.
Resultatet är få bedömningar och låg likvärdighet i de valideringar som genomförs. Staten bör därför ge en myndighet uppdraget att validera reell kompetens eller uppdra åt en grupp av lärosäten att gemensamt ta fram nationella modeller för olika ämnesområden. Lärosätena måste också få de resurser som krävs.
Vi skulle också vilja se att det infördes en rätt till förhandsbesked om hur många poäng som kan tillgodoräknas med nationell giltighet. I dag omfattar rätten att få sin reella kompetens bedömd och tillgodoräknad endast den som är antagen och har påbörjat en utbildning.
Yrkesverksamma behöver redan innan de söker till en utbildning kunna få veta hur många högskolepoäng de behöver läsa in för att till exempel nå en viss examen. Även nyanlända behöver snabbt kunna få sin reella kompetens översatt till svenska högskolepoäng utan att behöva vara antagna som studenter.
Dessutom ska det vara möjligt att tillgodoräkna reell kompetens även vid uppdragsutbildning, det vill säga utbildningar som köps exempelvis av arbetsgivare till sina anställda eller av Trygghetsrådet (TRR), som hjälper uppsagda tjänstemän i privat sektor att hitta ett nytt jobb.
Det behövs för att kunna individanpassa utbildningen och korta utbildningstiden. I dag är det inte möjligt. Men det kräver att regeringen gör en ändring i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.
Vi tror att vi bäst möter den nya arbetsmarknaden genom väl fungerande utbildning för ungdomar tillsammans med ett effektivt system för yrkesverksammas och nyanländas utbildning och omställning. Då har vi inte råd med att högskolorna och universiteten sätter länsbor i skolbänken längre tid än de egentligen behöver.
Maj-Inger Åhgren
regionchef Unionen Västerbotten
Karina Folkesson
regionchef Svenskt Näringsliv Västerbotten
Yrkesverksamma behöver redan innan de söker till en utbildning kunna få veta hur många högskolepoäng de behöver läsa in för att till exempel nå en viss examen.
