Vi är inne i en global högkonjunktur och på hemmaplan hålls ekonomin igång av minusräntor och obligationsköp.
Vi lever i en tid som borde vara bekymmerslös innan nästa lågkonjunktur slår till.
Ändå finns det uppenbara bekymmer på arbetsmarknaden. Många företag lyckas inte hitta den personal som de söker samtidigt som ungdomar och många med utländsk bakgrund går utan arbete. En viktig anledning till detta är att Sverige saknar lärlingsutbildningar.
Svensk utbildning har rört sig bort från tanken att eleverna ska ha kontakt med arbetslivet. I stället har den blivit alltmer teoretisk.
Det har inte varit en framgångsrik väg. Många unga studerar tills de är runt 30, kommer ut på arbetsmarknaden och inser att deras utbildningar inte är eftertraktade.
I andra delar av Europa fungerar det annorlunda. I länder som Tyskland och Österrike går många elever på lärlingsutbildningar där teori kombineras med praktik på arbetsplatser. Dessa elever får kontinuerlig kontakt med arbetslivet och kan ofta gå direkt från utbildning till arbete.
Det är en framgångsrik modell för små och växande företag, liksom för dem som söker jobb.
Lärlingsutbildningar är en bra lösning för unga och utrikesfödda som vill bygga på sina kompetenser. Småföretagarnas riksförbund har i en tidigare rapport visat att arbetslösheten bland framförallt utlandsfödda och unga tenderar att vara lägre i de västeuropeiska länder där störst andel av de unga läser på lärlingsutbildningar.
Ny forskning stödjer den tesen. Glenda Quintini och Sébastien Martin har funnit att elever som arbetar vid sidan av sina teoretiska studier har lägre risk för att hoppa av skolan. Sambandet kan enligt forskarna bero på att arbete fostrar viktiga livsläxor som plikttrogenhet och motivation och att det kan styra de unga mot en karriärväg.
Tidigare rörde sig ett flertal europeiska länder bort från ett arbetsplatsförlagt lärande i riktning mot ett ensidigt fokus på akademisk inlärning. Trenden har vänt. Länder som Italien och Spanien verkar i nära samarbete med Tyskland för att stärka inslagen av lärlingsutbildningar.
Sverige ligger dock långt efter. En försvinnande låg andel av de unga i Sverige läser lärlingsutbildningar. Kanske är det dags för en förändring?
I två opinionsundersökningar har Småföretagarnas riksförbund frågat sina medlemsföretag om vad de anser om lärlingsutbildningar.
Det visar sig att tre fjärdedelar av företagen har ett intresse av att ta emot lärlingar. Med mycket försiktiga antaganden visar vi i en analys att nära 36 000 lärlingsplatser skulle kunna skapas bland de mindre företagen i Sverige.
Det vore ett sätt för små och växande företag att få tag på den kompetens som de behöver och en bra lösning för unga och utrikesfödda på arbetsmarknaden.
Den stora frågan är varför arbetsplatsförlagt lärande lyser med sin frånvaro i Sverige när det kan göra så stor nytta för såväl anställda som arbetsgivare.
Är det inte en fråga som förtjänar att lyftas fram i valrörelsen?
Erik Sjölander