Nedskräpningen i Sverige kostar omkring två miljarder kronor varje år.
Pengar som skulle kunna gå till så mycket annat.
Kommunerna i Västerbotten kan minska kostnaderna genom att lägga mer krut på förebyggande arbete mot nedskräpning.
Vi köper alltmer fika, mat och prylar när vi är på språng. Det gör att mängden skräp ökar. Skräp som hamnar utanför våra återvinningssystem.
Engångsmuggar, förpackningar och cigarettfimpar som slängs på marken innebär sämre trivsel och ett hot mot miljön när exempelvis plaster hamnar i hav och natur.
Det innebär också stora direkta kostnader för landets kommuner. Exakt hur stora vet vi inte. Men prislappen för hela landet uppskattas till två miljarder kronor per år.
Det här är kostnader som delvis är helt onödiga. Om ingen skräpade ner skulle vi inte behöva lägga pengar på att städa upp. De pengarna skulle i stället kunna användas i skolorna, i vården eller i omsorgen.
Vår årliga kommunenkät visar att många kommuner i Västerbotten inte vet hur stort problemet med nedskräpning är eller var det skräpas ner mest. Ingen av de svarande kommunerna har mätt nedskräpningen under det senaste året. Endast en kommun har räknat på vad nedskräpningen kostar kommunen och skattebetalarna.
För att kunna sätta in rätt insatser, och följa upp utvecklingen, är det viktigt att mäta nedskräpningen över tid. Vi uppmanar därför fler kommuner att använda Håll Sverige rents och Statistiska centralbyråns metoder.
De kommuner som regelbundet mäter nedskräpningen är också mer aktiva när det gäller att förebygga densamma. Och förebyggande insatser kan göra stor skillnad.
Till exempel minskade skräpet i de förorter som mätt skräp. I Skärholmen i sydvästra Stockholm minskade antalet fimpar och övrigt skräp rejält tack vare ett projekt.
Varje höst utser vi en Håll Sverige rent-kommun. De kommuner som toppar rankningen kan tjäna som goda exempel och inspirera andra.
Fjolårets finalister var Borås, Kävlinge, Helsingborg, Lomma och Södertälje. Vilken kommun som vinner i år vet vi den 30 november.
Den viktigaste lösningen på problemet med nedskräpning är att alla slutar skräpa ner. Håll Sverige rent arbetar för att uppmärksamma fler på problemet, och i den här kampen vill vi ha med oss så många som möjligt.
Fler kommuner i Västerbotten behöver arbeta för att ändra attityder och beteenden i stället för att bara städa upp.
Johanna Ragnartz