Orkanerna som drabbat södra USA aktualiserar en effekt av klimatförändringarna som det pratats väldigt lite om.
Vi har läst om hoten mot liv och hälsa, minskad matproduktion och ökande flyktingströmmar.
Däremot talas det inte så mycket om bostadsbubblor.
Låglänta kustnära områden utgör en tickande bostadsbomb i Florida. Nästan en miljon bostäder löper risk att bli översvämmade av havet 2100. De representerar ett värde av 400 miljarder dollar (cirka 3 500 miljarder kronor).
Krisen kommer att inträffa långt innan översvämningen är ett faktum. Bubblan spricker när tillräckligt många inser att tillgångarna kommer att gå förlorade, när säljarna blir många fler än köparna, när banker och försäkringsbolag ändrar sin riskbedömning och sina villkor för lån och försäkring av hotad egendom.
Den tidpunkten ligger mycket närmare i tiden. Bubblan har redan börjat pysa då huspriser i låglänta riskområden i USA har legat still eller sjunkit de senaste tio åren samtidigt som huspriser i säkrare områden stigit med 30 procent.
Om bubblan kommer att fortsätta pysa långsamt eller om prisfallet blir snabbt och okontrollerat vet vi inte. Summorna som det handlar om är dock tillräckligt stora för att kunna ge obehagliga svallvågor i hela världsekonomin. För bara USA handlar det om fastighetsvärden för över 1 100 miljarder dollar.
När Lehman Brothers gick i konkurs 2008 förlorades drygt 600 miljarder dollar och den summan räckte för att utlösa den största ekonomiska krisen sedan 1930-talet.
Florida är kanske den plats som kan drabbas allra hårdast ekonomiskt (rent mänskligt kommer Bangladesh att drabbas mycket värre). Florida har ett stort antal högt värderade fastigheter. Samtidigt är stora områden låglänta och extremt svåra att skydda mot oväder och stigande hav.
Problemet finns för låglänt bebyggelse över hela klotet, även i Sverige. Det finns i Falsterbo, Kristianstad, Malmö och Göteborg. I Kristianstad ska en fyra meter hög skyddsvall stå klar 2025. Även i Falsterbo planeras skyddsvallar eftersom hela halvön annars riskerar att slukas av havet inom 100 år.
För tio år sedan beräknade FN:s klimatpanel att havsnivån under detta århundrade kommer att stiga med mellan 18 och 59 centimeter. Det är en siffra som sedan dess justeras upp nästan årligen. SMHI talar på sin hemsida om en meter som en trolig höjning. Internationellt nämner många forskare en–två meter fram till 2100.
Allt förstås beroende på hur väl världen lyckas med att begränsa utsläppen av växthusgaser.
2100 är inget slutdatum för havsnivåhöjningen. Den kommer att fortsätta med en eller flera decimeter varje nytt årtionde därefter under lång tid.
För oss som arbetar politiskt finns det många utmaningar. Det handlar om att skydda områden som hotas av framtida översvämningar.
En del områden kanske måste överges på sikt. Planering av ny bebyggelse i låglänta attraktiva kustområden lockar många, men är inte försvarbart ens på medellång sikt.
Viktigast är förstås det förebyggande arbetet, det vill säga att så snabbt som möjligt minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären.
Bertil Bartholdson(V)
kommunfullmäktigeledamot i Luleå kommun
