Debatt: Kan vi lita på att det finns ström i ledningarna

Debatt. Inför varje vinter sammanställer Svenska kraftnät en rapport över kraftbalansen. Här har Sverige haft god marginal. Men går nu i rasande takt från att själv kunna klara timmarna med högst elförbrukning till att bli allt mer beroende av import och fossil kraft som kolkraft.

Foto: Adam Ihse/TT

Not Found2018-06-10 22:14
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Ska alla i Sverige ha tillgång till el årets alla timmar?

Svaret på den frågan måste vara ett entydigt ja. Inte minst med tanke på hur beroende vi är av elektricitet.

Det är också så det har varit under lång tid. Sveriges elleveranser har kännetecknats av hög kvalitet och god driftsäkerhet. Såväl industrin som hushållen har kunnat dra stora fördelar av detta, men frågan är vart utvecklingen för leveranssäkerheten är på väg.

Inför varje vinter sammanställer Svenska kraftnät en rapport över kraftbalansen, det vill säga hur mycket elproduktion som finns att tillgå när elförbrukningen förväntas vara som högst. Här har Sverige historiskt sett haft god marginal. Men går nu i rasande takt från att själv kunna klara timmarna med högst elförbrukning till att bli allt mer beroende av import från närliggande länder och fossil kraft som kolkraft.

Samtidigt närmar sig tiden för att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 ska stängas, vilket kommer att påverka kraftbalansen negativt. Vi förlorar 1 700 megawatt, och då är hela marginalen för en normalvinter borta i det svenska kraftsystemet.

Tittar vi på Svenska kraftnäts utvecklingsplan kan vi se att de hissar varningsflagg för att det i södra Sverige väntas närmare 400 timmar med effektbrist framöver.

Det är inte en, två eller tre dagar det handlar om. Det kan i stället i genomsnitt bli uppåt en halv månad varje år när det finns risk för att man tvingas stänga av delar av elnätet. Vilket på ren svenska betyder strömavbrott.

Problemet med den förda energipolitiken, som den socialdemokratiskt ledda regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna står bakom, är att den helt saknar styrning mot leveranssäkerhet och att effekt behöver tillföras då behovet är som störst.

Utöver att energipolitiken saknar mål för leveranssäkerhet så är ingen enskild myndighet ansvarig för densamma. I stället är ansvaret för leveranssäkerheten uppdelat på ett flertal roller och aktörer. Det här skapar oklarheter och risk för ineffektivitet.

För att även i framtiden kunna säkerställa att alla har tillgång till el under årets samtliga timmar, och att kraftsystemet kännetecknas av såväl hög elkvalitet som god driftsäkerhet, föreslår Sverigedemokraterna att Sverige sätter upp ett mätbart mål för leveranssäkerheten, vilket den framtida energipolitiken ska sträva efter att uppnå för att säkerställa att även kommande generationer ska kunna åtnjuta samma goda tillgång på elkraft.

Mattias Bäckström Johansson (SD), riksdagsledamot från Västernorrlands län och energipolitisk talesman

Josef Fransson (SD), riksdagsledamot från Uppsala län och näringspolitisk talesman

Läs mer om