Mikroföretagare utsätts dagligen för brott där det oftast åligger företagaren själv att bevisa sin oskuld.
Det kan handla om stöld och skadegörelse, datorrelaterad brottslighet eller misstänkliggörande från olika myndigheter.
Kommer ökade anslag till rättsväsendet att innebära bättre rättssäkerhet för den som driver ett mindre företag?
Nu har regeringen presenterat sin höstbudget. Den bär i hög grad prägel av att det är val nästa år. Det finns knappast något område som inte tillerkänts någon satsning. Det är allt från elcykelstöd till mer pengar till rättsväsendet.
Det sistnämnda är tveklöst något som behövs.
Inte minst landets företagare vet hur det går när rättssäkerheten sviktar.
Man kan säga att företagaren i dag är utsatt på tre olika sätt. Till att börja med har vi de gamla ”hederliga” inbrotten där datorer, verktyg och annat stjäls samtidigt som skadegörelsen ställer till det i verksamheten.
Sedan har vi det växande problemet med datorrelaterad brottslighet med allt från id-kapningar till bluffakturor. Brott som är svårutredda och där förundersökningar, om det ens kommer så långt, ofta läggs ned.
Som om det inte räckte är det fortfarande så att när företagare själva hamnar i blickpunkten, och misstänks för någon oegentlighet, tillämpas alltför ofta ett slags omvänd bevisföring. Den underliggande hållningen att företagare per definition är presumtiva bovar slår igenom så att det blir företagaren som måste bevisa sin oskuld.
Det har blivit något bättre med åren, men det är fortfarande inte bra.
Med detta sagt finns det alla skäl att välkomna de ökade anslagen till rättsväsendet. Men tyvärr finns det andra saker som gör att det är svårt att tro att den sittande regeringen verkligen är angelägen om goda villkor för företagandet.
Ett exempel är en passus i finansminister Magdalena Anderssons (S) anförande när budgeten presenterades. I avsnittet som handlade om företag som utför välfärdstjänster hävdades det att ”vinstjakten driver upp kostnaderna”.
Den som uttrycker sig så kan inte ha någon större insikt i hur man arbetar i ett privat företag. Vinsten, om det överhuvudtaget blir någon, är ju snarare ett resultat av att kostnaderna hålls nere i förhållande till intäkterna.
Vidare ställde finansministern det som hon kallade den svenska modellen mot ”privatiseringar och nedskärningar”.
Precis som om privatiseringar och nedskärningar på något sätt med nödvändighet hör samman.
Från småföretagarnas horisont noterar vi att det finns en hel del av höstens kärvhet i höstbudgeten.
Totalt har skatterna höjts med 66 miljarder kronor hittills under mandatperioden – och mer blir det.
Och det kommer till stor del att bli företagarna, och ytterst deras kunder, det vill säga medborgarna, som får betala skattenotan.
Anne A Marbrandt