Nya siffror från dagligvaruhandeln visar att vegoboomen är här.
Men tyvärr motverkas den av regeringens livsmedelsstrategi som i stället fokuserar på att pressa upp animalieproduktionen. Hur vill egentligen Miljöpartiet ”öka andelen vegetarisk mat”, som officiellt av partiet anges som ett viktigt mål inom mat- och jordbrukspolitiken?
I regeringens livsmedelsstrategi står det att ”en ökad nationell animalieproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad andel konsumtion av svenskt kött”. Det är en livsfarlig strategi eftersom en snabb övergång från klimatskadlig animalieproduktion till ett växtbaserat jordbruk är en ödesfråga.
Klimatsituationen är mycket allvarlig. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under två grader, och världens länder ska jobba för att den ska stanna vid 1,5, enligt klimatavtalet i Paris. Men den globala uppvärmningen hotar det målet, enligt en ny rapport från rymdorganet NASA.
Temperaturen har stigit med 0,18 grader per årtionde under de senaste 45 åren. SVT rapporterade för en tid sedan att en av de värsta torrperioderna på årtionden slår hårt mot lantbruket i Sydeuropa. I Italien och i Spanien förväntas spannmålsproduktionen falla med mer än 60 procent.
Försäljningen av växtmjölk har visserligen ökat med 44 procent under de senaste tre åren, enligt färska siffror från ICA, Axfood och Coop.
Havremjölken står för två tredjedelar av växtmjölksförsäljningen i Sverige. Den är fem gånger klimatsmartare än komjölk enligt Oatly. Men den positiva klimateffekten blir ändå relativt liten eftersom växtmjölken bara står för sex procent av den totala mjölkförsäljningen.
Även försäljningen av vegokött exploderar, men från en på tok för låg nivå.
Trots den starka vegovågen räcker alltså inte konsumentmakten till för att pressa ner animaliekonsumtionen. Tvärtom, förbrukningen av kött slog nytt rekord förra året; 87,7 kilo per person och år, enligt Jordbruksverket.
Om Sverige ska minska de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton år 2050 krävs en politik som gör animalier dyrare och vegetabilier billigare.
I dag är utsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år och 75 procent av de utsläppen kommer från kött- och mejerikonsumtion, enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”.
Nu är det verkligen dags för Miljöpartiet att lägga konkreta politiska förslag på bordet som förverkligar partiets mål om att öka andelen vegetarisk mat.
Exempelvis genom en köttskatt, sänkt moms på klimatsmarta vegetabilier och ett miljömål om en halverad köttkonsumtion till 2030, som Svensk mat- och miljöinformation förespråkar. Utan klimatpolitisk handling ekar Miljöpartiets jordbrukspolitik mycket tomt.
Jonas Paulsson