Sverige har världens största älgstam, det finns mer än dubbelt så många älgar på samma yta som i Finland och tre–fyra gånger fler än i Kanada.
Den stora älgstammen orsakar årligen mycket skador på både skog och människor.
Jakten är det enskilt viktigaste verktyget för att minska skadorna. Nu har halva jaktperioden passerat. Tyvärr har vi fortfarande långt kvar till målet med antal skjutna älgar. Skogsägare, jägare och myndigheter måste nu hjälpas åt så att älgstammen inte fortsätter att växa.
Dagens viltstammar kan historiskt sett mycket väl vara de största någonsin i Sverige, enligt forskningsprojektet ”Beyond Moose” på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Detta faktum får nu allt större samhällskonsekvenser. Till exempel ökar antalet älgolyckor i trafiken. Bara under 2016 inträffade fler än 400 stycken älgrelaterade olyckor i Västerbotten. Dessa olyckor skapar stort mänskligt lidande, stora kostnader för samhället och går stick i stäv med Trafikverkets nollvision.
Älgen äter helst lövträd – rönn, asp, sälg och ek – därefter tall. Skogsstyrelsen varnar för att ett nytt ”normaltillstånd” riskerar att infinna sig om älgarna äter upp lövträden innan de får växa upp och bilda vuxna träd.
Många arter i skogen är beroende av lövträd för att överleva och älgbetet riskerar därmed att leda till betydande konsekvenser för skogens flora och fauna.
Älgbetet påverkar även möjligheten att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. När älgarna äter av tallarna i toppen, eller på grenarna, växer träden sämre och blir krokiga. Detta leder i sin tur till mindre mängd klimatvänlig råvara och färre jobb i glesbygden.
Totalt sänker dagens älgbete tillväxten av tall med cirka 20 procent. Det innebär lägre tillgång till förnyelsebar råvara till textil, matförpackningar och hus av trä. I förlängningen påverkar älgens kraftiga bete omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Den stora älgstammen får negativa konsekvenser för arbetstillfällen, omställningen till ett fossilfritt samhälle, biologisk mångfald och orsakar stort lidande och stora kostnader i samband med älgolyckor. Älgstammen är en samhällsfråga och vi önskar ett större engagemang från politiker, myndigheter, jägare och markägare.
Nu är det halvtid i älgjakten, vad är ställningen?
Årligen genomförs omfattande inventeringar av hur många älgar som finns i skogen. Utifrån detta faktaunderlag beslutar sedan myndigheter, jägarrepresentanter och markägare tillsammans hur många älgar som bör skjutas för att få en lagom stor älgstam. Det kallas avskjutningsmål.
Dessvärre är vi långt ifrån vårt avskjutningsmål i Västerbotten. Vi har cirka 60 procent av älgarna kvar att skjuta när älgjakten börjar igen i oktober efter brunstuppehållet.
Vi vill härmed uppmana jägare och skogsägare att jaga så mycket som möjligt under kommande månader för att vi ska nå avskjutningsmålet. Vi har ett ömsesidigt ansvar, når vi inte målet i älgskötselplanen innebär det att älgstammen ökar och därmed också risken för ytterligare betesskador och olyckor.
Lars Martinsson