Folkhälsan i Norrbotten är i alla mätningar sämst i landet.
Särskilt utsatta är män i östra Norrbotten. Män i Haparanda har en medellivslängd som är drygt åtta år kortare än den för män i Danderyd.
Folkhälsan är ojämnt fördelad. Många storstadskommuner med högutbildad och högavlönad befolkning har god hälsa och hög medellivslängd. Men tar man pendeltåget genom Stockholm så kan det skilja uppemot tio år i medellivslängd mellan olika stadsdelar och kommuner.
VI i Norrbotten har stora problem med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma, psykisk ohälsa, missbruk och höga sjukskrivningstal. Hälsan är inte jämlik, ju lägre utbildning och inkomst desto fler hälsoproblem.
God hälsa är en jämlikhetsfråga.
Men hälsoklyftan har ökat dramatiskt mellan dem med god hälsa och bra livskvalitet och dem med sämre hälsa och en utsatt livssituation.
God folkhälsa är oerhört viktigt för vårt län och för våra kommuner.
God folkhälsa är tillväxt och utveckling i Norrbotten.
Men hur når vi dit?
Vad kan arbetsgivare göra?
Vad kan facket, idrottsrörelsen och individen själv bidra med?
Folkhälsa är mycket mer än bara livsstilsfrågor, motion, kost, rökning och alkohol.
Det handlar om utbildningsnivå, arbetsmiljö, möjlighet att försörja sig, boendemiljö, barndom och föräldrars utbildningsnivå.
Sjukskrivningstalen stiger till följd av ohälsan. Den psykiska ohälsan ökar lavinartat och kostnaderna för individen och för samhället är mycket stora.
Nästan en miljon svenskar äter antidepressiv medicin.
Det är något som är fel när man måste vräka ut mediciner i samhället.
Vi lever i en tid när vi ska ha diagnoser på alla psykiska besvär – och helst ska allt behandlas med medicin.
Det är så lockande att en tablett är lösningen på allt.
För vissa människor är medicinen livsviktigt och till stor hjälp, men många gånger kan man få en lika god effekt av livsstilsförändringar.
Livsstilen spelar en mycket större roll än vad vi tror. Vi bagatelliserar effekterna av att röra på oss. Vi har alla en inneboende latmask att kämpa emot.
Vi behöver helt enkelt inte röra på oss. Det finns det ingen anledning till i vårt moderna samhälle.
Frågor kring motion är dessutom laddade och kan vara svåra att lyfta utan att människor känner sig attackerade och utsatta. Många vänder sig emot att träna. Men det handlar inte om att bli maratonlöpare eller superatlet. Det handlar om att må bra och röra på kroppen. Allt räknas; vartenda steg är bättre än ingenting.
Man behöver inte komma upp i 45 minuters löpning för att få effekt. Mikropromenader är bättre än ingenting. Vi mår fysisk och psykiskt bättre även av litet motion.
Läkemedelsindustrin har enorma resurser för att kunna bedriva forskning som är till fördel för dem. Att så få känner till att fysisk aktivitet vid mild till medelsvår depression har samma effekt som antidepressiv medicin beror på pengar. De rönen har inte marknadsförts lika hårt.
Vi associerar ofta fysisk aktivitet med fitness och den pågående hälsoboomen. Bara ordet träning får många att stänga av. Man pratar om träningsberoende och ortorexi, att det är hälsoboomens baksida. Visst är det ett problem med tvångsmässig träning, och de drabbade ska tas på fullaste allvar, men det är en relativt liten grupp.
Det stora problemet i samhället är inte att folk rör för mycket på sig – utan tvärtom.
Det är bra för hjärnan att vi rör på oss. Effekterna av konditionsträningen är att hjärnan får mera blod, och då drar en massa mekanismer igång som inte är aktiva annars.
Minne, koncentration och kreativitet fungerar bättre. Nya hjärnceller bildas och kopplingsmönstret i hjärnan stärks. Stresshormonet kortisol sjunker.
Vi mår bättre psykiskt och blir starkare och bättre rustade att möta en värld som allt mindre liknar den vi är utvecklade för.
Vi får mera ork och motivation att klara vårt liv med alla de utmaningar vi människor utsätts för.
Att ha en god hälsa och ett gott liv är alla människors rättighet. Vi måste göra allt vi kan för att utjämna hälsoklyftorna och skapa möjligheter för alla att må bra.
Hjärngympa som korsord och soduko är inte bäst för att hålla hjärnan i trim.
Det är konditionsträning, snabba promenader, löpning och skidåkning.
Styrketräning stärker minnet, särskilt det associativa. Effekterna är dock inte lika stora som vid konditionsträning.
Forskning och den kunskapsexplosion som sker på området är viktig att ta till sig och integrera i vårt samhälle; i hälso- och sjukvården, i regionerna och i kommunerna.
Folkhälsoarbetet har ett tydligt jämlikhetsperspektiv.
Alla människor har rätt till ett liv med god hälsa och bra livskvalitet.
Katarina Burman(V)
tredje vice ordförande kommunstyrelsen Kalix kommun