Norra Sverige levererar, förutom utbildad arbetskraft, värdefulla naturresurser i form av vattenkraft, skog och malm.
Det mesta av dessa rikedomar hamnar dock på andra håll; i statskassan, i ägarnas och i bolagens kassakistor.
Det är hög tid att ge Norrland, och övriga skogslän, likvärdiga förutsättningar.
I snitt betalar skattebetalarna i de sju skogslänen 1,90 kronor mer per hundralapp i skatt än den genomsnittlige svensken. Trots utjämningssystem bidrar skattebetalarna i skogslänen med sju miljarder kronor mer än vid ett genomsnittligt skattetryck.
Att ge Norrland likvärdiga förutsättningar skulle bli en samhällsekonomisk vinst.
Sverige kan med fördel titta på Norges framgångsrika distriktspolitik. Två viktiga redskap som norrmännen använder för att ta hela landet i bruk kan med fördel överföras till vår sida av kölen, för att utveckla hela vårt land.
För det första handlar det om att geografiskt differentiera arbetsgivaravgifterna för såväl det privata näringslivet som för den offentliga sektorn.
Genom lägre arbetsgivaravgifter kan företag och kommuner i glesbefolkade regioner i norr konkurrera på likvärdiga villkor med mer tätbefolkade områden nära de stora marknaderna. I Sverige bör arbetsgivaravgifterna i första hand generellt sänkas i inlandet, för stödområde A från Torsby till Kiruna.
För det andra bör fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar och vindkraftsparker regionaliseras och fördelas inom respektive län.
Eftersom 90 procent av landets vattenkraft produceras i skogslänen skulle detta stärka dessa län. I Norge stannar närmare sex miljarder kronor från vattenkraften i de kommuner och fylken där produktionen sker. I Sverige handlar det i dag endast om cirka 115 miljoner kronor i så kallade bygdemedel.
Vi vill också se en systemförändring så att värdena av resurserna stannar i de regioner och kommuner där uttag görs. Det gäller den växande skogen och malmen i berget. Avskrivning av studieskulder för de som bosätter sig i glesbefolkade områden kan också ge förutsättningar för utveckling.
Vi ser även positivt på förslagen i landsbygdskommitténs slutbetänkande, och förväntar oss nu att regering och riksdag omsätter de vackra orden i praktisk handling.
Ge Norrland likvärdiga förutsättningar för utveckling.
Kenneth Nilshem, förbundsordförande Norrlandsförbundet
Agnetha Alenius Madsen, vice ordförande och kassör Norrlandsförbundet
Anita Gustavsson, styrelseledamot i Norrlandsförbundet för Norrbotten
Anders Öberg, personlig ersättare i Norrlandsförbundet för Norrbotten
Malin Ackermann, styrelseledamot i Norrlandsförbundet för Västerbotten
Lars Westerlund, personlig ersättare i Norrlandsförbundet för Västerbotten
Tord Andnor, styrelseledamot i Norrlandsförbundet för Jämtland
Mona Modin Tjulin, personlig ersättare i Norrlandsförbundet för Jämtland
Hans-Erik Näslund, styrelseledamot i Norrlandsförbundet för Västernorrland
Ulla Näsman, personlig ersättare i Norrlandsförbundet för Västernorrland
Gunnar Olsson, styrelseledamot i Norrlandsförbundet för Gävleborg
Marit Holmstrand, personlig ersättare i Norrlandsförbundet för Gävleborg