Foto: Gunnar Lundmark/TT
Gårdsförsäljning från svenska vingårdar.
Det låter ganska mysigt. Och ingen tror väl att det skulle bli några stora skador om svenska vintillverkare fick sälja sina ganska dyra viner till besökare ”på gården”.
Något större oro kunde man kanske känna om flera hundra bryggerier och sprittillverkare fick sälja sina varor till dem som kunde ta sig till bryggeriet eller destilleriet.
Det är ju väl känt att ålderskontrollen hos vinstdrivande företag som arbetar under konkurrens, och kanske med små ekonomiska marginaler, inte fungerar särskilt bra. Det gäller både försäljning av folköl i detaljhandeln och servering av alkohol på många restauranger.
Men den stora risken med förslagen om svensk gårdsförsäljning är att den skulle hota en grundpelare i vår alkoholpolitik. 1997 godkände EU-domstolen Systembolagets monopol på detaljhandel med alkoholdrycker. Bland annat för att det är till för att skydda folkhälsan.
Ett annat krav för att EU skulle acceptera monopolet är att lagstiftningen inte gynnar inhemska produkter eller diskriminerar importerade från andra medlemsstater i EU.
Men om svenska tillverkare skulle få sälja sina varor direkt till konsumenter, vid sidan av Systembolaget, så skulle det självklart innebära att de gynnades i förhållande till utländska tillverkare. Därmed skulle det svenska monopolet kunna utmanas och Sverige hamna i EU-domstolen.
Är det då viktigt att bevara Systembolagets monopol?
Ja, det har visats i ett antal forskarrapporter att ett avskaffande av monopolet skulle leda till kraftigt ökade alkoholskador.
Systembolagets ensamrätt har också i undersökningar stöd av en stor majoritet av svenska folket, över 70 procent. Förmodligen inser de flesta att slopat monopol också skulle leda till sämre sortiment och service, särskilt på mindre orter.
Men Finland har ju gårdsförsäljning, och de får ha kvar sitt monopol?
Ja, men den finska gårdsförsäljningen kan inte jämföras med vad som föreslås i Sverige. Den finska försäljning hos tillverkare direkt till besökare, som har accepterats av EU-kommissionen, får bara omfatta viner gjorda på bär och frukter, som odlas norr om den sextionde breddgraden.
När den finska regeringen ville utvidga till spritdrycker (= likörer) sa kommissionen nej och Finland avstod från förslaget.
De svenska förslaget om gårdsförsäljning gäller både sprit, öl och vin gjort på vindruvor, det vill säga produkter som definitivt konkurrerar med importen. Därför har två statliga utredningar, utförda av kvalificerade jurister, kommit fram till att gårdsförsäljning i egentlig mening inte kan förenas med bevarat detaljhandelsmonopol.
Till saken hör att de svenska tillverkarna, enligt en undersökning gjord av LRF, men knappast spridd offentligt, själva bedömer att deras försäljning genom Systembolaget skulle vara flera gånger större än försäljningen till besökare, även vid en eventuellt tillåten gårdsförsäljning.
Det ligger därför knappast i tillverkarnas intresse att äventyra Systembolaget.
Att införa gårdsförsäljning ”på försök” i något län, som föreslås från olika håll, är inte heller möjligt utan att äventyra vår alkoholpolitik.
Det har påpekats, till exempel av Justitiekanslern, att det skulle undergräva vår argumentering inför EU-domstolen där Sverige har hävdat att vårt monopol syftar till att skydda folkhälsan, inte att gynna svenska produkter. Gårdsförsäljning skulle gynna just svenska produkter.
Vi skulle tappa trovärdighet, monopolets motståndare skulle jubla och utmana oss i EU-domstolen, och vi skulle riskera att förlora monopolet, även om gårdsförsäljningen bara var på försök.
Maria Lundqvist-Brömster(L)
före detta riksdagsledamot
Gabriel Romanus(L)
före detta socialminister
Det har visats i ett antal forskarrapporter att ett avskaffande av monopolet skulle leda till kraftigt ökade alkoholskador.
