Den amerikanske presidenten Donald Trump är skeptisk till det globala handelssystemet.
Det blir inget handelskrig.
Åtminstone inte ännu.
EU undantas nämligen tillfälligt från de amerikanska tullarna på stål.
I stället gick USA fram med ett stort paket tullhöjningar riktade mot Kina, vilket omedelbart möttes med motåtgärder. Tullar och protektionism är en destruktiv väg.
I år fyller EU:s inre marknad 25 år. Det är verkligen något att fira.
Den inre marknaden är bland det bästa med EU-medlemskapet. EU-medlemmarna är också ovanligt samstämmiga i sitt stöd för den inre marknaden och för frihandel.
I dessa tuffa tider har EU faktiskt slutit världens största frihandelsavtal med Japan. Fler andra länder ligger långt framme i förhandlingarna med EU, som Mexiko och de sydamerikanska länderna inom Mercosur.
På rådsmötet för en tid sedan slogs det fast att ansträngningarna för att få den inre marknaden att fungera bättre ska ökas rejält. Det bådar gott. Konkurrensvillkoren inom unionen måste vara lika och hindren måste bort.
Ett exempel är den framväxande digitala inre marknaden som rätt konstruerad kan förbättra förutsättningarna för den datadrivna ekonomin. I dag lider den av en mängd överlappande särregleringar och stor en regelbörda.
Men vi är inte där ännu. Det finns fortfarande mycket att göra för att harmonisera regelverken.
Så länge det finns hinder för den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor inom EU så kommer den europeiska konkurrenskraften att vara hämmad.
Men handeln stannar som bekant inte inom EU och på rådsmötet underströks även stödet för WTO och de transatlantiska handelsförbindelserna, vilket är en viktig signal nu när den amerikanske presidenten Donald Trump är skeptisk till det globala handelssystemet.
De fyra friheterna måste i största möjliga mån utsträckas även till länder utanför EU. Vi ser gärna att diskussionerna om ett handelsavtal mellan EU och USA återupptas.
Att EU visar att när det gäller så håller man ihop och står upp för det som är viktigt, i detta fall frihandeln, är oerhört positivt. Det visar också värdet av att vi förvaltar vårt EU-medlemskap väl.
Motsatsen, att stå utanför, blir i dessa fall väldigt tydlig. Exempelvis drabbas Norge och Schweiz av USA:s ståltullar eftersom de inte är medlemmar i EU, och den brittiske handelsministern bad USA att se Storbritannien som ett EU-land just i det här avseendet.
Detta är ständigt aktuella frågor. Men de är kanske mer aktuella just nu dels på grund av frågan om handelstullar, dels med anledning av Brexit.
I dagarna är det halvtid för Storbritanniens utträdesprocess ur EU. Även om det rapporterats om en del framsteg så är hela processen kantad av stora frågetecken för vad som ska gälla för näringslivet. Vi vill ha bästa möjliga överenskommelse med Storbritannien utan att för den delen hota EU:s inre marknad och de fyra friheterna.
För att nyttja vårt samarbete inom EU på bästa tänkbara sätt, och så att det gynnar alla parter och medlemsländer, måste näringslivsvillkoren få en mer central roll än vad de har i dag. EU har en skarp konkurrens från både öst och väst och därför krävs det en tillväxtvänlig politik.
Fokus på att underlätta för företagens konkurrenskraft är lösningen.
Så ökar vi välståndet i hela EU.
Jens Hedström, chef för Svenskt näringslivs Brysselkontor med särskilt ansvar för EU-frågor
Sophia Bengtsson, biträdande chef Svenskt näringslivs Brysselkontor