Eliezel Ochieng från Kisumu, Kenya, är ett av alla barn som tvingas att anpassa sitt liv till de dramatiska konsekvenserna av klimatförändringarna.
Skulle Västerbotten täckas av skog i samma utsträckning som Kenya skulle bara vart tionde träd stå kvar.
Och dag för dag skulle de bli färre.
Bristen på träd skördar människors liv i regn och i solsken. Den senaste månaden har fler än 120 människor dött i översvämningar i Kenya, och fler än 260 000 har tvingats fly sina hem till följd av de extrema regnen. När en damm till slut brast av trycket försvann minst 47 personer i vattenmassorna.
Hur många som kommer att svälta när jorden sköljs bort i regnen vet vi inte än.
För två år sedan var det torkan som tog människoliv. Grödorna torkade bort och människor svalt.
Att leva med klimatförändringarnas effekter är bara en av många utmaningar för människor i östra Afrika, och på många andra håll i världen.
Men det är inget man kan välja bort. Däremot finns det bra sätt att göra samhällen mer motståndskraftiga, samtidigt som man binder koldioxid och därmed minskar klimatpåverkan. Det handlar om träd.
Med relativt enkla medel kan en familj, ofta en hel bygd, stå emot översvämningar, torka och i förlängningen slippa lämna sina hem:
- Träden binder jorden och minskar skyfallens effekter, de gör att det näringsrika översta lagret av jorden på åkrarna stannar kvar och säkrar familjernas livsviktiga skördar.
- Löven från träden ger jorden bättre näring, vilket i sin tur ökar skördarna, ger mer mat på bordet och ökar inkomsterna.
- Träden håller åkrarna fuktiga och bördiga, trots långvariga perioder av torka.
Men träden har blivit en bristvara. I Kenya täcks numera bara knappt åtta procent av landet av skog. Att jämföra med Västerbotten där över 70 procent är skog.
Och för varje dag som går minskar antalet träd.
Det är allvarligt, inte bara för naturen och klimatet, utan också för människors möjligheter att försörja sig.
När världens forskare inom mat och klimat i en nyutkommen rapport listade de tio bästa sätten att hantera den trippla utmaningen att se till att människor har tillräckligt med mat, att de klarar klimatförändringarna, och att utsläppen av växthusgaser minskar, låg agroforestry – att plantera träd bland grödor – först på listan.
Ytterligare forskning pekar på att agroforestry är ett effektivt sätt att utrota fattigdom. Bland annat visar omfattande studier på gårdar söder om Sahara att skördarna kan mångdubblas och att familjer med träd på gården oftare har mat hela året, och att småskaliga bönders inkomster ökar markant.
”Dränk ingen i blommor – plantera en skog i stället”, skrev Sten Lundgren i ett upprop i tidningen Vi för 36 år sedan, och sköt därmed startskottet för organisationen Vi-skogen. Sedan dess har vi planterat 123 miljoner träd och genom det hjälpt 2,4 miljoner människor att lyfta sig själva ur fattigdom.
I dessa student- och avslutningstider, när uppvaktningar och avtackningar avlöser varandra, varför inte följa uppmaning att inte dränka någon i blommor _ plantera en skog i stället. Då gör du någon glad samtidigt som du räddar världen – ett träd i taget.
Henrik Brundin, vice vd Vi-skogen