Efter höstens #metoo-upprop kommer nu regeringens förslag om en ny samtyckeslag, en sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet.
Det är inte en dag för tidigt.
Redan 2007 lade Miljöpartiets dåvarande språkrör Peter Eriksson en motion om en samtyckeslagstiftning. Samma år bekostade Miljöpartiet i opposition en skuggutredning ledd av Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, som fick namnet ”Samtyckesutredningen – lagskydd för den sexuella integriteten”.
Vi har därefter kontinuerligt tryckt på för att få till stånd en samtyckeslagstiftning.
Nu lägger S/MP-regeringen förslag om en ny samtyckeslag. Det finns ett brett stöd i riksdagen, och lagen ser ut att kunna träda i kraft redan till sommaren.
Reformen innebär bland annat bättre stöd till brottsoffren, skärpta straff och att två nya oaktsamhetsbrott införs. Den innebär också ett förbättrat skydd för barn.
Mörkertalet är stort gällande anmälda sexualbrott. Här har #metoo spelat en stor och värdefull roll. Efter uppropen har antalet anmälningar ökat med 33 procent i november jämfört med november förra året. Vi måste fortsätta arbeta med att minska mörkertalet och att alla övergrepp, utan undantag, anmäls.
Uppropen har även väckt liv i debatten om hur sexualbrott hanteras av polis och domstol.
Majoriteten av alla anmälda fall av våldtäkter och sexuella övergrepp läggs ner, ofta tidigt i processen. För att komma till rätta med det problemet satsar S/MP-regeringen historiska 7,1 miljarder kronor på polisen. Det är mer än polisen själv begärt och den största satsningen på 2000-talet.
Mitt i alla hjärtskärande berättelser finns det en positiv kraft. En ökad medvetenhet breder ut sig och sju av tio svenskar tror att uppropen kommer att leda till förändring.
Vi kommer inte att ge upp innan vi har fått en jämställd värld utan sexuella övergrepp.
Janine Alm Ericson(MP)
riksdagsledamot från Västra Götalands län och jämställdhetspolitisk talesperson
Mats Pertoft(MP)
riksdagsledamot från Stockholms län och rättspolitisk talesperson
