Debatt: Det är hög tid att trappa ner ränteavdragen

Debatt. Statistiken visar att ränteavdraget inte enbart är geografiskt segregerat, utan att det dessutom framförallt används av höginkomsttagare: Den tiondel av de hushåll med störst inkomst får mer i ränteavdrag än vad de 40 procent av hushållen med de lägsta inkomsterna får sammantaget.

Foto: Bertil Ericson/TT

Foto: Bertil Ericson/TT

Foto: Foto: Bertil Ericson/TT

Not Found2018-02-12 16:42
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den som arbetar inom vården, och bor i ett litet hus i Norrlands inland, får mindre boendestöd av staten i form av räntebidrag än den som är chef och bor i en tiomiljonersvilla i Danderyd. Detta enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, om hur ränteavdraget nyttjas över landet.

När det gäller utnyttjandet av räntebidraget ligger nämligen höginkomsttagarkommuner som Danderyd, Lidingö och Vaxholm i topp. I botten hittar vi kommuner i Norrlands inland, som Åsele, Norsjö och Storuman.

Och skillnaderna är stora. I genomsnitt får de boende i Danderyd 14 400 kronor per år i ränteavdrag. Det är 6,5 gånger så mycket som Åsele, där invånarna i genomsnitt får 2 200 kronor i ränteavdrag per år.

Här ser vi hur ojämlikhet skapas i praktiken. De som framförallt nyttjar ränteavdraget är höginkomsttagare som bor i storstadsområden.

En grupp som inte bara får tillbaka mer av staten för sitt boende, utan som dessutom har betydligt närmare till samhällsservice. Där närmaste vårdcentral och skola ligger max någon kilometer bort och där affärer och postutlämning ligger inom cykelavstånd.

Samtidigt ser vi hur de, som bor i kommuner som till liten del nyttjar ränteavdragen, bor i de delar av landet där viktig samhällsservice försvinner. Där det plötsligt blir många mil till närmaste vårdcentral eller sjukhus, där skolan dina barn går i lägger ner och där affären i centrum slår igen.

Statistiken visar att ränteavdraget inte enbart är geografiskt segregerat, utan att det dessutom framförallt används av höginkomsttagare: Den tiondel av de hushåll med störst inkomst får mer i ränteavdrag än vad de 40 procent av hushållen med de lägsta inkomsterna får sammantaget. Vi behöver lägga om dessa subventioner.

Men Moderaterna och Socialdemokraterna har konsekvent motsatt sig sådana förändringar. I stället står de bakom att 22 miljarder av stadskassan varje år slussas vidare till framförallt den tiondelen av hushållen med högst inkomst.

Och kostnaden för ränteavdragen kommer att öka i takt med att räntorna stiger. Konjunkturinstitutet beräknar att ränteavdragen kommer att belasta statsbudgeten med 47 miljarder kronor om bara fem år. Detta är mer än kostnaden för hela rättsväsendet.

Är det rimligt att ha ett ränteavdragssystem som på ett så direkt sätt gynnar dem som redan har?

Nej, tycker vi i Vänsterpartiet. I ett Sverige där klyftan mellan land och stad breddas, där samhällsservicen försvinner och där inkomstskillnaderna ökar är det direkt kontraproduktivt att subventionera miljonvillor i Danderyd i stället för att satsa på samhällsservice i hela landet.

Därför kräver Vänsterpartiet att ränteavdragen trappas ned med en till två procentenheter per år under en femårsperiod, och att ett tak införs på hur mycket man får dra av.

Det är dags att föra en politik för hela Sverige, inte bara för de rikaste.

Håkan Svenneling(V)

riksdagsledamot från Värmlands län och landsbygdspolitisk talesperson

Här ser vi hur ojämlikhet skapas i praktiken. De som framförallt nyttjar ränteavdraget är höginkomsttagare som bor i storstadsområden.

undefined
Foto: Bertil Ericson/TT