Debatt: Den svenska modellen konkurrerar med kvalitet

Debatt. Det går inte att bortse från att Sverige är ett utpräglat högkostnadsland. Vi får helt enkelt betala mer för både bröd och boende. Och vi gör det för att det råder konsensus om att den svenska modellen ska konkurrera med kvalitet.

Not Found2017-10-10 17:10
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige är ett högkostnadsland.

Nyproducerade lägenheter är inget undantag från den generella prisnivån.

Eurostats redovisning av prisnivåerna inom olika delar av ekonomin visar att Sverige har EU:s högsta byggkostnader.

I absoluta tal kostar det mer att bygga ett hus i Sverige än i de flesta andra länder. Varför är det så?

Om utbudet begränsas av regleringar och skatter blir den naturliga följden stigande priser, oavsett nivå på produktionskostnaden.

Byggföretag vill pressa kostnaderna. Men av produktionskostnaden för nybyggnation utgörs nästan hälften av skatter, momssatser, kommunala avgifter med mera. Själva byggkostnaden, det pris en byggherre betalar för att exempelvis få ett hus uppfört, står för 53 procent. Materialkostnader utgör i sin tur hälften av byggkostnaden.

Därtill ligger lönenivåerna inom bygg- och anläggningsyrkena bland de högsta i världen. Lönekostnaderna bestäms dels av kollektivavtalen, dels av politiskt beslutade skattenivåer och arbetsgivaravgifter.

– Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet, inte med låga löner, som statsminister Stefan Löfven (S) beskriver den svenska modellen.

För många bostadssökande vore det förstås önskvärt med lägre boendekostnader. Fyra av tio väljare under 30 år anger bostäder som en av de viktigaste politiska frågorna, enligt en ny undersökning från Novus. 255 av 290 kommuner rapporterar ett underskott på bostäder, däribland Skellefteå.

Glädjande nog är dagens byggtakt högre än på flera decennier.

Men vi ser också varningssignaler. Många unga och kapitalsvaga grupper saknar ekonomi för att ta sig in på bostadsmarknaden.

Huvudförklaringen till de senaste årens prisökningar är dock fullt rimliga miljö-, energi- och säkerhetskrav, höga lönenivåer och eskalerande markpriser – inte bristande konkurrens i byggindustrin. Dessutom har efterfrågan på bostäder ökat vilket driver upp priset på marknaden.

Intresseorganisationer och debattörer som ropar efter fler nya lägenheter med låga hyror i centrala lägen gör det väl enkelt för sig. Det går inte att bortse från att Sverige är ett utpräglat högkostnadsland, oavsett om jämförelsen med andra länder gäller inköp av kläder, restaurangbesök eller investeringar i nya bostäder.

Vi får helt enkelt betala mer för både bröd och boende. Och vi gör det för att det råder konsensus om att den svenska modellen ska konkurrera med kvalitet.

Johan Hallberg regionchef Sveriges byggindustrier, Norra Norrland Fredrik Isaksson chefsekonom Sveriges byggindustrier