Avundas inte de ungdomar som nu står inför gymnasievalet.
Redan som 15–16-åring ska vi ta ställning till vad vi vill satsa på när gymnasiet är slut.
Valet som görs påverkar oss på flera sätt, och det finns många alternativ som ska vägas in.
Ska jag läsa vidare efter gymnasiet? Kan jag läsa på ett yrkesprogram och sedan läsa på högskola/universitet?
Man pratar ofta om att välja brett, att välja ett gymnasieprogram som ger många möjligheter. Tyvärr lyfter man inte fram yrkesprogrammen här utan mer de högskoleförberedande. Vilken bredd och vilka möjligheter har man om man väljer ett högskoleförberedande program och inte lyckas nå hela vägen fram?
Vill påstå att det är en bredare plattform att stå på om man har ett bra yrkesprogram i grunden.
Man kan alltid välja att läsa vidare, och vill man inte det så har man ett yrke i grunden som genererar tidig inkomst. Dessutom kan den som önskar läsa in sin högskolebehörighet under gymnasietiden, även inom yrkesprogrammen, och skapa ytterligare möjligheter efter avslutad utbildning eller några år i yrket.
Ett av gymnasiets yrkesprogram, Fordons- och transportprogrammet, är ett av de säkraste sätten att få ett jobb efter avklarad utbildning. Cirka 80 procent av de som går ut från programmet har jobb efter avslutad och väl genomförd utbildning.
För kommunerna innebär det skatteintäkter direkt efter gymnasiet eftersom de flesta stannar kvar på hemorten.
Yrkesprogrammen är ofta dyrare under utbildningstiden, men ser man på kostnaden under en femårsperiod i stället, och räknar med skatteintäkter och jämför med de högskoleförberedande programmen, så hamnar kostnaderna på helt andra nivåer.
Att satsa på bra moderna yrkesprogram är en bra investering för kommunerna om man vill utvecklas och få ungdomar i arbete på eller i närheten av hemorten. Det är dessutom en förutsättning för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle över tid.
Till 2030 bedöms trafiken med tunga lastbilar, med i dag beslutade åtgärder och styrmedel, öka med nästan 50 procent jämfört med 2014, enligt KNEG (Klimatneutrala godstransporter på väg). Detta i en bransch som redan nu har ett enormt behov av arbetskraft.
Den närmaste tioårsperioden väntas behovet av yrkesförare vara 50 000 för att lösa ökad efterfrågan på transporter. E-handeln ökar lavinartat år efter år och med detta efterfrågan på snabba och proffsiga leveranser.
Det löser väl de självkörande lastbilarna?
Teknikutvecklingen kommer inte att ersätta förarna, möjligtvis i momentana transporter i gruvor och liknande, men inte inom de stora segmenten. Arbetsbeskrivningen kommer med all sannolikhet förändras, men fortsättningsvis behöver vi duktiga och proffsiga förare som levererar de saker som samhällets blodomlopp kräver varje dag.
Fordons- och transportprogrammet är en tuff och krävande utbildning. Förutom gymnasiegemensamma ämnen som svenska, matematik och engelska handlar det om både teori och praktik på skolan och hos lokala åkerier, verkstäder med mera.
Här gör branschen i dag stora insatser för att på bästa sätt hjälpa och lotsa fram eleverna under sin praktik, det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Eleven får både se hur jobbet fungerar på olika arbetsplatser och utbildningen blir därmed verklighetsbaserad. APL är elevernas skyltfönster för sina framtida arbeten.
Dick Sundberg